Den italienske filosofen och juristen Bruno Leoni förknippas med den klassiska liberalismen, och var bland annat ordförande för Mont Pelerin-sällskapet. Samtidigt finns det flera inslag i hans tänkande som är av värde även för traditionalister och andra antiliberaler som ser den moderna staten som en ständigt växande styggelse och en parasit på det övriga samhället och dess organiska gemenskaper. Leoni utvecklade dessa tankar i Freedom and the Law, tillgänglig som PDF på mises.org.

Lag och frihet

The paradoxical situation of our times is that we are governed by men, not, as the classical Aristotelian theory would contend, because we are not governed by laws·, but because we are. In this situation it would be of very little use to invoke the law against such men. Machiavelli himself would not have been able to contrive a more ingenious device to dignify the will of a tyrant who pretends to be a simple official acting within the framework of a perfectly legal system.
– Leoni

Leoni konstaterar att frihet inte bara är ett politiskt och ekonomiskt koncept, utan även ett juridiskt. Det är hotet mot friheten genom lagstiftning som står i fokus för hans studie och analys. Han skiljer på två olika perspektiv på lagarna. Det första är det historiskt europeiska:

Both the Romans and the English shared the idea that the law is something to be discovered more than to be enacted and that nobody is so powerful in his society as to be in a position to identify his own will with the law of the land.

Lagen är då något som finns, och som ska upptäckas. Detta gäller oavsett om man utgår från en naturlig lag eller en lag som växer fram genom människors fria praktik (Ehrlings ”living law of the people”). Mot detta står en inställning till lagen som knuten till en viss persons eller grupps vilja, lagen är något som skapas. Detta senare perspektiv ligger bakom den lagstiftningens inflation vi ser idag, där det inte finns många aspekter av livet det inte även ska finnas ett flertal lagar som berör (mycket av det vi idag sammanfattar med termen politisk korrekthet hade exempelvis varit tämligen harmlöst om det inte varit för att det leder fram till diverse nya lagar).

Denna övertro på lagstiftning kopplar Leoni bland annat till föreställningen om representation, och gruppers rätt att bestämma över minoriteter och individer. Han menar också att det finns en koppling mellan marknads- respektive planekonomi och de båda perspektiv på lagstiftning han identifierat. Leoni skriver:

…there is more than an analogy between the market economy and a judiciary or lawyers’ law, just as there is much more than an analogy between a planned economy and legislation.

De förra växer fram naturligt genom människors fria praktik, de båda senare tar form genom beslut av ”representanter” för olika grupper. Leoni ger flera exempel på hur majoriteter genom lagstiftning inskränker minoriteters frihet (och hur ”representanter” även kan stifta lagar mot majoriteters vilja och intressen). För en Cato eller Cicero hade detta varit högst onaturligt, men idag betraktas det snarare som sakernas självklara tillstånd och gränserna mellan den politiska och legala sfären har i hög grad upplösts. Mängden lagar är många gånger svåröverskådlig, och dessutom i återkommande förändring. Det romerska, anglo-saxiska, eller för den delen fornnordiska, tillståndet framstår då som överlägset.

Sammantaget är det en givande studie Leoni författat. Frihet är ett centralt värde i de europeiska folkens historia, Leoni noterar bland annat att ”…regardless of its technical implications, the word ”freedom” entered very early into the ordinary languages of Western countries.” Det är inte det enda värdet, men den moderna statens och lagstiftningens ständiga tillväxt på bekostnad av både frihet och andra gemenskaper framstår som ett problem. Då är Leonis distinktion mellan en historiskt europeisk tradition av lagar och en modern inflation av lagstiftning en viktig förutsättning för den som vill finna en lösning. Samtidigt är han ett intressant exempel på de många klassiska liberaler som funnit mycket av värde i den europeiska historien, i Leonis fall inställningen till lagarna.

Leonis bok återfinns här:

Freedom and the Law

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.