Kebra Nagast

Okategoriserade

Etiopien är vid sidan av bland annat Tibet och Hyperborea ett traditionellt centrum, och återkommer i ett flertal myter från Europa till Jamaica. Enligt Graham Hancock finns den bibliska Arken gömd i landet, enligt rastafarianismen finns det en stark koppling mellan dess kejsare och Gud. Det förra påståendet finner stöd i Kebra Nagast, en mer än 700 år gammal skrift som beskriver Etiopiens tidiga historia.

Kebra Nagast fokuserar i hög grad på den bibliske kung Salomon. Han beskrivs som den visaste konung som levat, som generös och god, ”those to whom he gave orders felt that his words were kind and those who committed faults were admonished gently”. Han ätt och hans auktoritet beskrivs som sakral i traditionell mening, hans liv präglas av helhet och identitet mellan ord, tanke och handling. Detsamma gäller hans rike, ingen av hans undersåtar lurar eller rånar varandra, och fred råder. Kung Salomon beskrivs som så vis att han förstår både djurs och fåglars tal. I Kebra Nagast kopplas också Roms kungar till den davidska linjen.

Ryktet om denne vise konung når drottning Makeda i söderns Etiopien, och hon färdas norrut för att besöka honom. Hon imponeras av hans visdom och godhet, och berättar att hennes förfäder och folk dyrkar den livgivande solen. Men inspirerad av Salomon konverterar hon till hans tro, och till den som även skapat solen. Innan hon återvänder till Etiopien blir hon också havande med Salomons son. I samband med detta har kungen en profetisk dröm. Han drömmer att en skinande sol lyser över Israel, men plötsligt lämnar landet och istället skiner över Etiopien för evigt. En ny sol, starkare än den förra, kommer så till Juda, men Israels folk vägrar acceptera honom och vänder sig istället mot honom. Tolkningen av detta undgår Salomon, men drömmen bekymrar honom.

Throughout history, it has been the inaction of those who could have acted, the indifference of those who should have known better, the silence of the voice of justice when it mattered most, that has made it possible for evil to triumph.
– Haile Selassie

HS

Makedas son döps till Bayna-Lekhem, alternativt Menelik, och besöker sin far när han vuxit upp. Kungen försöker förgäves få honom att stanna, och när han reser åter till Etiopien får han med sig både de israeliska ädlingarnas förstfödda och Arken. När de gett sig av inser kungen vad som hänt, men det är då för sent att få tillbaka Arken. Med Arken har landet förlorat sin särställning, och Etiopien är istället det utvalda och välsignade. Intressanta är här parallellerna mellan sakral auktoritet hos indo-européerna och i Kebra Nagast. Julius Evola skriver om det förra:

This solar “glory" or “victory" in reference to kingship was not reduced to a mere symbol, but rather denoted a metaphysical reality. Eventually it came to be identified with a nonhuman operating force, which the king did not possess in and by himself. One of the most characteristic symbolic expressions of this idea comes from the Zoroastrian tradition, wherein the hvareno (the “glory" that the king possesses) is a supernatural fire characterizing heavenly (and especially solar) entities that allows the king to partake of immortality and that give him witness through victory. This victory must be understood in such a way that the two meanings, the first mystical, the second military (material), are not mutually exclusive but rather complementary.

Man kan notera att motsvarigheten till hvareno i Kebra Nagast framställs som feminin, kung David beskriver henne på följande vis:

Wherever you go, salvation shall be in the house and in the field. Salvation shall be in the Palace and the lowly hollow. Salvation shall be on the sea and on the desert land… salvation shall be in the country and in the city, and shall touch both king and beggar, fruit and plant, man and beast, bird and creeping thing. And from this time forward, our Lady shall guide us, teach us, and give us understanding and wisdom…

Den traditionellt ekologiska aspekt av tidig judisk sakral auktoritet som också antyds av Salomons förmåga att förstå fåglar och djur blir här än tydligare.

Utan Lady Zion vänder Salomon sitt hjärta bort från Gud, och ägnar återstoden av sitt liv åt främmande kvinnor och deras avgudar. Hans visdom tas då också ifrån honom.

Sammantaget är Kebra Nagast en fascinerande skrift. Den ger en beskrivning av Etiopiens tidiga historia i mytens form, och förklarar bland annat existensen av en judisk minoritet med mycket gamla anor i landet liksom dess tidiga konversion till kristendomen. Samtidigt ger den en god inblick i den traditionellt judiska och sydkristna beskrivningen av den gode konungens egenskaper, liksom den etiopiska salomoniska dynastins anor. I vår tid är den dels en viktig etiopisk myt, dels en viktig skrift för Jamaicas rastafarianer.

Pr

Relaterat

Etiopien i europeisk myt – excerpter