För att veta vem man är bör man känna sin historia. Vi svenskar delar en inspirerande historia med våra indo-europeiska brödrafolk. Webblogg Oskorei har därför länge arbetat med att introducera den forskning om indo-européernas historia, kultur och religion som bedrevs av den franske vetenskapsmannen Georges Dumezil. I någon mån har vi även försökt att ta upp hans efterföljares arbete, med namn som Stig Wikander, Jean Haudry och Jaan Puhvel. Eftersom många av bloggens läsare är nytillkomna, kan det därför vara dags att sammanfatta dessa många Dumezilrelaterade inlägg, och att åter ge en introduktion till indo-europeanaforskningens grand old man.
Georges Dumezil
Dumezil föddes 1898 i Frankrike. Redan som ung var han intresserad av historia och språk. Under 1930-talet sympatiserade han med monarkistiska Action Francaise, men i hans forskning är det svårt att urskilja politiska inslag. Som akademiker verkade han bland annat i Uppsala, reste flitigt och lärde sig flera lokala språk i Turkiet och Kaukasien, och verkade som mentor för en ung Michel Foucault. Hans teorier har väckt betydande intresse i den Nya högern, då de skisserar en ursprunglig indo-europeisk världsåskådning. Oavsett om man ser kristnandet av Europa som ett brott med detta ursprung eller inte är det ett värdefullt alternativ till den rådande ordningen.
Den trifunktionella modellen/tripartition
Dumezils kanske mest kända begrepp är den trifunktionella modellen. Förenklat beskriver den ett samhälle där det finns tre funktioner – präster, krigare och bönder. Detta är ett alternativ till den individualistiska och egalitära modellen, då det rör sig om tre kvalitativt olika grupper och de är både hierarkiska och komplementära. Samtidigt är det tidlösa grupper, och de kommer i olika former att dyka upp i alla mänskliga samhällen.
För Dumezil är det dock inte en rent sociologisk modell, utan en kosmologisk. Världen som sådan kan delas upp efter dessa tre funktioner. Gudarna kan knytas till dem (Indra och Tor är exempelvis krigargudar), liksom djur och färger. De mänskliga funktionerna är uttryck för en kosmisk ordning. De tre funktionerna är då dels suveränitet, kopplat till lagar, härskande och övernaturlig auktoritet, dels kraft, kopplad till våld och krig, och dels en tredje funktion kopplad till livskrafterna, kärlek, hantverk, jordbruk et cetera. De tre funktionerna kunde också delas upp ytterligare, med olika gudar som representerar olika aspekter av dem (den första funktionen exempelvis genom Oden och Tyr). Ibland teoretiserar man också kring en fjärde funktion, som uttrycker det avvikande och det som faller utanför.
Detta sätt att betrakta världen och samhället levde i Europa kvar långt in i modern tid. Det är i sig en utmaning mot den nihilistiska individualism som dels vägrar erkänna existensen av olika människotyper och behovet av ordnade relationer dem emellan, dels vägrar erkänna kopplingen mellan social och kosmisk ordning och kategorier.
Suveränitet
Dumezils studier av suveränitet är också högintressanta, och har betydande likheter med Carl Schmitts teorier om suverän och undantagstillstånd, samt med Julius Evolas beskrivning av auktoritet och koppling mellan det sakrala och det politiska. Bland annat berör han ämnet i Destiny of a King, där makten beskrivs som en blodtörstig och svartsjuk kvinna och där han beskriver det indo-iranska bgreppet hvareno.
Även här ser vi en utmaning mot den moderna världen, då auktoritet kopplas till personliga kvaliteter på ett sätt som får en att ifrågasätta de halvmesyrer till människor som hos oss räknas som ”makthavare” och undviker varje form av ansvar.
Männerbund
Intressant är också Dumezils och andra forskares skildringar av de såkallade mannaförbunden, samtidigt kultiska och militära sammanslutningar av män. Enligt en del var det snarare ur dessa förbund än ur familjer som staten uppstod. Här finns också en stark koppling till vargen som totemdjur, till lykantropi och bärsärkar. Skildringen av dessa förbund, och synen på dem som en naturlig politisk aktör, har mycket gemensamt med exempelvis Jack Donovans The Way of Men liksom givetvis med Action francaise.
Den anarkiska aspekten
Om man bara utgår från den trifunktionella modellen, eller från den bild av Dumezil som vissa ”antirasister” vill ge oss, så kan man lätt tro att han var en auktoritär och trist herre. Men då missar man den frihetliga, pluralistiska underström som löper genom allt han skrev. Det är en värld av förändring och mångfald som Dumezil målar upp när han ska beskriva våra förfäders verklighet.
Dumezil beskriver en värld där olika grupper har olika gudar och olika former av rationalitet. En värld där upproret mot illegitima ledare också har gudarnas välsignelse. En värld där mystiker och krigare står utanför samhällets regler, där individualism och solidaritet förenas och där ”alla lika, alla olika” inte är en kliché. Detta är förmodligen en viktig anledning till varför Dumezil är så fascinerande, och varför både Sahlins och Deleuze återknutit till honom. Det är en förmodern värld, utan modernitetens totalitära, dualistiska och enfaldiga kollektivism. Det är också en världsbild där det ingår en del tämligen ”mörka” inslag, vilket gör den mer verklighetsförankrad. Sammantaget är det högintressant både på en personlig och kollektiv nivå, och en alternativ myt och världsåskådning som förenar de indo-europeiska folken.
Mer Dumezil
Victim of the Muses
Speidel – Ancient Germanic Warriors
Dumezil och Destiny of a King
Sakral auktoritet hos indo-européerna – excerpter
Den indo-europeiske Oden
Dumezil – Gods of the Ancient Northmen
Dumezil – Camillus
Dumezil – Plight of a Sorcerer
Dumezil och Destiny of a King
Dumezil – Stakes of the Warrior
Dumezils Mitra-Varuna
Den indo-europeiska drakdödarmyten
Lyssa
Skotska sagor och indo-europeiska ideologier
Grottekvarnen och tyrannmordet
Kalash, hedningar i Pakistan
Kerberos
Semitisk och indo-europeisk skapelsemyt
Mannaförbund och vargkrigare
Indo-européerna och hästen
Roms kungatid
”Samhället vilar till syvende og sidst på bödeln”
Dumezil och Gudarnas krig
Indo-européerna och deras gudar
Carl Schmitt och suveränen
”One more effort, commies, if you wish to be radicals!”
Confusionist economics
Indo-europeiska bärsärkar
Om skribenten: Joakim Andersen
