Så sent som igår antydde jag att en viss kursändring i svensk politik tycks vara på gång, och fick medhåll från vissa kommentatorer. Nu har jag gott självförtroende, men att självaste migrationsministern skulle bekräfta det jag skrev samma natt hade jag inte trott.
I
Några timmar efter mitt inlägg igår dök en längre artikel upp på DNs debattsida online (jag förmodar att det tryckts i pappersupplagan under dagen). "Ställ tydligare krav på våra invandrare", tycker Tobias Billström. Vissa delar av inlägget är gammal alliansskåpmat det handlar om att få folk i arbete och att folk som förväntar sig uppehållstillstånd (permanent sådant, något annat finns ju inte i Sverige) inte gärna kan bosätta sig var de vill, utan måste flytta dit jobben finns. Att tvinga invandrare att bosätta sig någon särskild stans lär Billström hur som helst inte lyckas med, så det är inte så mycket att prata om. Det här handlar förstås i första hand om att verka handlingskraftig och försöka sko sig på den situation han själv dagligen bidrar till att skapa. Och till att fortsätta trumma in det fruktansvärt tjatiga begreppet "utanförskap" ett ord folk numera i vilket fall mest associerar till olika nedskärningar och inte alls gillar att höra. Så värst många fler nyheter finns det inte den svenska rasismen hudflängs förstås. Även om han märkligt nog faktiskt undviker ordet självt (kanske han begriper att folk börjar tröttna på att ständigt beskyllas för att andra inte sköter sig) orerar han om att det "paradoxalt nog [råder] ett överdrivet krav på svenskhet i arbetslivet".
Nu är det inte det här tramset som är intressant naturligtvis måste migrationsministern lyfta fram "svensk rasism på arbetsplatserna", och "misslyckad integrationspolitik" inte en totalt urartad invandringspolitik som flyttat hundratusentals människor från världens alla hörn in i en gång homogena förorter. Precis som att någon "integrationspolitik" i världen hade kunnat få ett sådant projekt att fungera, och precis som att "rasism" uppstod ur tomma luften, och inte som en desperat reaktion på att många svenskar rent faktiskt har anledning att vara rädda att gå ut på nätterna. Detta vid sidan av att ömsesidigt rashat alltid åtföljer situationer där stora grupper av etniskt skilda människor delar territorium, i varje fall där deras inbördes maktrelationer inte regleras av fastslagna traditioner och normer på ett sätt som är omöjligt att åstadkomma i ett demokratiskt samhälle.
II
Men det som faktiskt är intressant med Billströms artikel är något annat, och det citerar jag till fullo:
" I Sverige råder en utpräglad rädsla för att tydligt kommunicera helt fundamentala värderingar och värderingsburen lagstiftning till människor som kommer hit. Oron för att missförstås eller utpekas som främlingsfientlig gör att vi i praktiken helt avstår från att ge en realistisk bild av vilka krav som gäller för den som vill leva ett bra liv i Sverige."
Det här är också det väsentliga, och helt i linje med det jag antydde igår. De invandrare som trott att de skulle få bevara sin egen kultur, medan bara den svenska skulle rulla undan i "antirasismens" namn, lär få tänka om. För nu börjar man slå till:
"Vi har ekonomiska rättigheter som är sällsynta i andra delar av världen. Vi erkänner barns, kvinnors och sexuella minoriteters individuella rättigheter och ställer dem framför familj, klan, grupp och kultur."
På ren svenska: i syfte att rädda det allt mer snedseglande mångkulturella projektet, ska man dra åt tumskruvarna och riva upp invandrares sammanhållning och gemensamma kultur som man gjort med den svenska. Man kan förstås inte assimilera folk till att bli "svenskar" det är för det första inte något man strävar efter, och för det andra inte något någon vet hur det skulle gå till. Men man kan börja bekämpa muslimsk, arabisk och afrikansk kultur och framförallt religion på samma sätt som man bekämpat den svenska i decennier. Nu ska vi givetvis inte överdriva så länge en "postkolonial" analys fortfarande dominerar universiteten, och dessa har inflytande över institutioner, kommer många naturligtvis att i stor utsträckning motsätta sig en sådan utveckling. Dessa människor kommer istället att argumentera för att man ska fortsätta skylla också kvinnosyn, "homofobi" och inbördes rasism hos invandrargrupper på västerlandets förtryck (ett tragikomiskt exempel på den ideologiskt totalt kapsejsade vänsterns papegojjargong finns här). Samtidigt innebär en sådan strategi att den här inställningen aldrig kan förändras hos de här grupperna, eftersom sambandet mellan ”koloniala strukturer” och intern problematik hos invandrargrupper åtminstone vid det här laget är totalt fiktivt.
III
Kanske kommer den vänsterregering som i stort sett säkert tillträder om ett par år att skruva klockan tillbaka på eventuella "hårdare tag" mot invandrare alliansregeringen vill åstadkomma. Ändå är detta debattinlägg, i den mån det varslar om annan politik, ett led i samma utveckling som gett oss Dansk Folkeparti, Sarkozy och Sverigedemokraterna, om än i mindre skala. Det handlar om att fortsätta upplösa de sista tragiska resterna av västerländsk kultur och identitet, och jag tror inte att någon ska räkna med att situationen blir bättre av att man "ställer krav på invandrargrupper", oavsett hur ointresserad man är av Europas framtid i övrigt. Kriminalitet, rasism och etniska motsättningar upplöser man inte genom att få folk att låtsas respektera kvinnor och andra religioner. Man kommer att passa på att inskränka svenskars rättigheter samtidigt som man inskränker invandrarnas, och kanske liksom i Frankrike förbjuda "religiösa symboler" i offentligheten i syfte att komma åt slöjan. Att kampen mot ”högerextrema” grupper, ”antisemiter” och ”rasister” kommer att öka parallellt är det inget tvivel om. Som ett led i detta kan man använda den fortsatta invandringens negativa konsekvenser och den otrygghet som följer med dem till att stärka övervaknings- och kontrollsamhället allt mer. Principen att människor ska ha rätt att utveckla sin kultur något så när självständigt är nämligen den mest oacceptabla, och till slut ska man komma att försöka avskaffa alla värderingar som stöter eliterna, och göra varje människa, oavsett färg och kultur, till en värdelöst konsumerande promiskuös massmänniska utan hemland, historia eller framtid.
Det är ingen rolig utveckling.
Om skribenten: Solguru
