Genusvetenskapen, och den feministiska forskning som hänger samman med den, är inte vetenskaplig. Det finns flera orsaker till varför det är så, men två av de främsta är avsaknaden av två grundläggande vetenskapliga principer: falsifierbarhet och reproducerbarhet.
Många tycks vara av föreställningen, att feministisk forskning så kallad "genusvetenskap" är ovetenskaplig eftersom den inte accepterar biologiska skillnader, utan istället fokuserar på så kallade sociala konstruktioner. Så enkelt är det inte att aspekter av mänsklig samvaro och identitet har inslag av överenskommelse, och varierar från tid till tid och plats till plats är ett faktum. Sociala variationer kan äga rum utan motsvarande förändringar på det biologiska planet, och att i ett visst forskningsfält fokusera mer på detta är inte i sig ovetenskapligt..
En annan orsak som, spontant, gör att genusvetenskap för varje person med ett uns intellektuell heder kvar känns ovetenskaplig, är förstås dess renodlat politisk-ideologiska grund, och den totala bristen på empiriskt underlag för de grundläggande teorierna. Här bestämmer man hur det ligger till redan i förväg män är överordnade, kvinnor är underordnade och detta metaförhållande är grunden till kvinnomisshandel, våldtäkter och annat ont män gör (men inte till penicilin, metafysik, matematik och annat gott män har gjort; där har tydligen könsrollerna ingen roll). Men inte heller detta förhållande är det som gör genusvetenskapen ovetenskaplig per se alla vetenskapliga teorier har trodda grundsatser axiom som strängt taget inte är annat än antaganden. Det går inte att förkasta en teori bara för att den har ovanligt enfaldiga och absurda dito detta i sig själv gör den inte ovetenskaplig.
Det som gör genusvetenskaplig "forskning" till något helt annat än konventionell forskning är andra saker. Främst bland dessa torde stå bristen på falsifierbarhet, och bristen på reproducerbarhet. Det finns visserligen forskning som faller under genusparaplyet, som inte är helt och hållet behäftade med dessa brister. Gemensamt för all sådan forskning är att den i första hand definieras av det empiriska materialet, och är lösare knuten till feministisk teoribildning (som enbart tjänar till att grumla och förvrida resultaten, något som kan sägas om vissa andra ”social sciences” lika väl, men blir ovanligt tydligt i detta fall). Merparten av all genusforskning lider i varje fall i hög utsträckning av bland annat nedanstående brister.
Falsifierbarhet
Vetenskaplig forskning måste till att börja med vara falsifierbar. Tanken har tagits längst av Karl Popper, och innebär att en teori måste kunna motbevisas av vissa omständigheter för att vara vetenskapligt intressant. Utan att vara någon fan av Popper (det är exempelvis inte jag) måste man här ge honom åtminstone en poäng. Om jag exempelvis säger att "alla människor är gröna i huden och glada jämt – om de inte ser gröna ut, beror det på att man ser fel, och om de inte känner sig glada beror det på att de missförstått hur de känner sig" har jag skapat en vetenskapligt poänglös teori. Alla motargument faller platt, men det är inte för att jag har bevisat min teori, utan för att jag har byggt in alla tänkbara motargument i grundantagandet, och förnekar dem utan att undersöka dem. En annan klassiker är den drastiska konspirationsteorin: "allt som sker i världen kontrolleras av Grupp X om något förefaller vara utanför Grupp X kontroll, beror detta bara på att Grupp X maskerar sin allmakt, vilket i sin tur bara är ännu ett bevis för just denna allmakt". Teorier av det här slaget är inte med nödvändighet felaktiga, eller omöjliga att tro på (i vissa avseenden är exempelvis min egen religiösa övertygelse av ungefär denna art, även om jag aldrig skulle argumentera för den på detta sätt), men de är inte vetenskapliga.
Man behöver inte fundera länge för att se hur denna sorts tänkande tar sig uttryck i genunsvetenskapen. Alla kvinnor anses ha varit underordnade män genom historien, beroende på könsroller som är i grunden konstruerade i syfte att upprätthålla denna underordning. All underordning är vidare förtryck och därmed negativt. Om kvinnor inte upplevt sig underordnade är det för att de lurats, och om kvinnor inte upplevt underordningen som förtryck eller negativ har de varit ännu mer lurade. All biologisk forskning som visar på de enorma skillnaderna mellan mäns och kvinnors biologi och psyken avfärdas på förhand denna forsknings existens och resultat menas bekräfta de egna förutfattade meningarna. Varför kommer biologisk forskning ständigt fram till reaktionära resultat, om den inte är ockuperad av socialt konstruerade reaktionära idéer? Uppenbarligen måste den vara ideologistyrd. Att det är det egna perspektivet som är totalt ideologistyrt och ligger mycket nära vulgärkonspirationsteoretiskt tänkande är något som helt undgår den gode genusvetaren. Möjligen försvarar man sig med att "alla teorier är trodda". Det har man visserligen rätt i men allt man tror på är inte vetenskapligt, och hävdar man att det är det, ljuger man.
Reproducerbarhet
Ett annat krav för vetenskaplighet som genusteoretiskt grundade studier generellt sett inte lever upp till är kravet på reproducerbarhet. Detta innebär att en annan forskare, med samma material och samma teoretiska utgångsläge, ska kunna återskapa samma resultat helt oberoende av den ursprungliga forskningen. Detta är naturligtvis helt ogörligt i ett genusvetenskapligt sammanhang. Premissen för vad som är "sant" och inte inom feministisk forskning är vad som tjänar syftet att illustrera orättvisa, och gynna könsmässig jämställdhet. Vad man kommer fram till eller hur man kommer fram till det är därvid helt underordnat. Man kan studera en skolklass utifrån någon känd feministisk teori, och ändå komma med helt olika typer av uttalanden vilka bägge stämmer perfekt med grundteorin, men inte alls med varandra.
Att återskapa exakt samma förhållanden inom samhällsvetenskapliga ämnen är visserligen alltid svårt, men att därifrån gå kring att fabulera, löst baserat på diverse observationer, är ett ganska långt steg. Även om två personer samtidigt observerade exakt samma fenomen, utgående från samma genusteoretiska premisser, skulle resultaten och tolkningarna kunna bli radikalt annorlunda, på ett sätt de inte skulle kunna bli i exempelvis en kognitionsvetenskaplig studie av mäns och kvinnors hjärnor. Eller ens vid en studie av ett företags budgethantering.
Så fungerar det inte i genusvetarnas magiska värld. För att återgå till tanken på att studera en skolklass och dynamiken inom den. Är det så att flickorna lär sig kommunicera mer med varandra, så att de får fler sociala färdigheter, samtidigt som de lär sig kompromissa mer och därmed får en nackdel gentemot de inlärt starkare och mer individualistiska pojkarna? Eller är det så att pojkarna uppmuntras till samarbete och kamratskap, medan flickorna fås att kämpa inbördes och därmed ständigt befinna sig i inbördes konflikt? Bägge stödjer en grundtanke om en socialt konstruerad könsskillnad, och manlig överordning. Med andra ord duger bägge, och vilken som "känns rätt" torde ligga mer i betraktarens öga än i någon som helst typ av ens avlägset objektiva kriterier. Som vetenskapliga slutsatser blir bägge två närmast totalt nonsens, av samma anledning.
Liknande forskning finns kring allt till och med bibeltolkning. Där kan man gärna exempelvis hitta lesbiska karaktärer i olika bibelböcker. Karaktärer som lider av "melankoli", ett begrepp vilket i sammanhanget definierats om till ett pseudopsykologiskt tillstånd av depression som följd av outlevd lesbianism (att förändra betydelsen av ord så att den egna diskursen blir otillgänglig utanför klubben för inbördes beundran är en utbredd strategi i dessa sammanhang). Ännu en gång resultat som ingen människa skulle kunna återskapa självständigt, oavsett teoretiska utgångspunkter och studiematerial.
Sten i glashus och betydelse
Någon kan invända att undertecknad ofta kommer med en kritik av objektiv vetenskap som ligger ganska nära den feminismen står för (om än med helt andra utgångspunkter). Och visst har jag ägnat mig åt ifrågasättande av den traditionella vetenskapens anspråk på hegemoni över tanken, och föreställningen att materialistiskt empiriskt-rationellt tänkande är svaret på allt, eller ens det mesta. Skillnaden är att jag inte hävdar att mina åsikter och trosuppfattningar är vetenskapliga, utan sorterar in dem i de fält där de hör hemma filosofi och teologi. Sedan kan man påpeka att det vore bra om en syntes mellan dessa fält kunde uppnås, men det är i så fall en betydligt senare historia.
Vad gör nu det för skillnad, och vad spelar det för roll om feminismen är vetenskaplig eller inte? Med tanke på den absurda tilltro genomsnittsmänniskan har till just vetenskapen spelar detta ovanligt stor roll. Anspråket på att vara en "vetenskap" har nämligen gjort, att ideologiska extremister som Tiina Rosenberg och Eva Lundgren, kunnat uttala sig i offentliga sammanhang som om de faktiskt pratade om något sant. Moderatare genusvetare kan uttala sig som om deras forskning vore forskning, och inte ren ideologifabrikation, som i bästa fall har lös, och i värsta fall ingen som helst, kontakt med verkligheten. Man klär ut åsikter som hör hemma i bloggar och fotostatkopierade fanzines till något som "bevisats" eller "kommits fram till". Detta accepteras av ett kastrerat och slätstruket akademiskt etablissemang, trots att alla med minsta insyn i västerländsk vetenskaplig tradition vet att det dessa tragiska människor och deras horder av hjärntvättade övergreppsoffer till elever och doktorander producerar inte har det ringaste att göra med forskning eller vetenskap, enligt någon definition.
Man kan och ska ifrågasätta vissa av vetenskapens anspråk, men det är inte alls det genusvetenskapen (och många besläktade postmoderna discipliner) håller på med. Tvärtom försöker man utnyttja vetenskapens auktoritativa status till att själv få auktoritet och kontroll över samhällsutvecklingen, och detta utan att erbjuda en enda av de faktiska funktioner som exempelvis biologi, fysik och medicin på gott och ont erbjuder. Detta är något vi andra måste vara uppmärksam på, och motarbeta.
Det finns vetenskap och vetenskap…
Om skribenten: Solguru
