Så skaffade man en egen, tills vidare anonym, weblog då. Det känns rätt obekvämt, eftersom jag egentligen inte alls gillar formatet i sig. Än mindre gillar jag det självgoda, sentimentala och s.k. "personliga" trumpetande som utmärker allehanda "bloggar" både kändisars och privata, politiska. I vilket fall verkar det ju som om motpol är ett projekt med god potential, som dock kan behöva ett och annat tillskott, och då får man väl "offra sig för laget", som det hette på gymnastiklektionerna.
Mina ideologiska rötter är traditionalistiska min uppfattning är att den relativa verklighet vi upplever grundar sig i en absolut verklighet, som utgår ur det som vi för enkelhetens skull kan kalla Gud. Genom uppenbarad tradition religion är det människans uppgift att närma sig detta absoluta. Det sker på olika sätt beroende på vilken kultur hon tillhör, vem hon är som individ, och vilka möjligheter som står henne till buds, men bör alltid ske i en miljö som uppmanar till harmoni mellan alla dessa faktorer. Och som pekar på den helighet som ytterst hör hela skapelsen till, trots eller kanske tack vare dess hierarkiska struktur och mångtaliga brister. En samhällsordning som motsätter sig detta, och tvärtom utmålar världen som inget annat än ett objekt, ägnat att underordnas mänskliga nycker och konstruerade impulser, är därför i sig negativ.
Min politiska syn är därmed, i linje med min andliga, konservativ, eller i dagsläget snarare "radikalkonservativ", emedan de värderingar som en gång var värda att bevara nu ligger så långt borta från den rådande konsensusen att det handlar om radikalism att vilja bevara och återinföra dem.
Människan existerar inte i ett socialt vaccum, utan som en del av större strukturer familj, lokalsamhälle, folk. Hon har en ras, ett kön, en kultur och ett otal tillhörigheter, ytterst utgående från en sanning som är överordnad tillfälliga omständigheter. Dessa strukturer är till sin form inte oföränderliga, utan omvärderas ständigt. Det viktiga är dock inte denna självklarhet utan att dessa strukturer inte är lämpliga eller möjliga att modifiera godtyckligt i enlighet med ideologiska fördomar och abstraktioner. I synnerhet inte i enlighet med rent konstruerade myter som "jämlikhet" och "frihet" det förra begreppet är nonsens, och det senare måste definieras betydligt bättre än vad man numera gör. Frihet att utsuga? Frihet till självupptagenhet, självförstörelse, allmän förstörelse (gränserna är knappast så tydliga som liberalismen med sitt enfaldiga "så länge det inte skadar andra" hävdar, om de ens finns)? Jag är med andra ord stark motståndare till den repressiva, allomslutande kollektivism som fötts ur marxismen och besläktade tankeströmningar, och för närvarande reglerar mycket av det kulturella klimatet i vårt land, och västvärlden i gemen. Lika mycket vänder jag mig dock emot den liberala individualism som blandar ihop människans driftsliv, människans psyke (och all den påverkan utifrån det utsätts för) med henne person, hennes själ, och menar att det är denna odefinierade, lösflytande och abstrakta "individ" som ska frigöras. Den materialism, konsumtionshysteri och allmänna förstörelse av värden som fötts ur denna inställning är andra sidan av myntet, och representeras i dagsläget främst av dem, som i vår kultur av någon anledning betraktas som "höger".
Den skapade världen är alltså, sedd genom mina bildliga glasögon, imperfekt, och denna imperfektion kommer jag att lägga en hel del krut på. Det kommer säkert att bli en eller annan artikel om min syn på andlighet också, eller lite bredare utläggningar om politik, filosofi och samhällssyn av det slag man ser annorstädes på motpol, men sådana resonemang tenderar att bli närmast osannolikt komplexa. Och det är ju främst blogginlägg jag ska skriva, inte böcker. Några kängor lär det i varje fall bli, inte minst åt byfånarna till journalister, politiker och akademiska ideologer som menar sig ha rätt att reglera hur vi ska leva och/eller tänka. Förutom allt detta kan jag bara hoppas att jag kommer att få gott om tillfälle att ta upp positiva och intressanta fenomen förhoppningsvis kanske jag till och med kan få in mer sådant än motsatsen, men det blir ju en fråga om tid, humör och hur världsutvecklingen i allmänhet ser ut.
Kommentarmodereringen kommer att vara stenhård. Menlöst smicker kommer givetvis att slippa igenom utan vidare kommentar, medan personangrepp, trams och meningslöst dravel kommer att klippas direkt. Något mer kontroversiellt är kanske att jag även kommer att ta bort kritik som i och för sig kan vara relevant, men som jag bemött för många gånger i andra sammanhang för att orka upprepa mig. Det är inget forum det här, utan en megafon för mig att skrika genom, och förhoppningsvis kommer det mer universella principer ur min mun än bara mina egna åsikter. I görligaste mån ska jag dock göra mitt bästa för att besvara genomtänkta inlägg, vare sig de är för eller emot mina privata åsikter. Vad siddesign och liknande gäller får det ge med sig vad det lider – det är ingen topprioritering, och lär inte bli det heller.
Nå, låt oss då se vad vi får ihop för något!
Om skribenten: Solguru
