Den 23 november höll utrikesminister Carl Bildt, Sveriges mest framträdande nätverkare inom EU och globalt, ett anförande vid Utrikespolitiska institutet. I talet, döpt till ”Europas nya uppgift”, drog Bildt upp riktlinjerna för sin vision, som han och andra aktörer verkar för. I etablerade medier har det varit märkligt tyst om detta. Det finns därför anledning att lägga Bildts tal till protokollet.
Ur identitär eller för den delen demokratisk synvinkel finns där inte särskilt mycket som lockar. Kortfattat kan man säga att globalisering är ledstjärnan. Det kopplas till begreppen frihandel och flöden – av varor, tjänster, information och människor – och det internationella begreppet "flow security". Sistnämnda handlar om vikten av att säkerställa och upprätthålla det fria flödet av de förra. Det nationella, territoriella försvaret spelar i detta scenario en mindre roll än NATO liksom försvaret av globaliseringen, där EU måste driva på utvecklingen för än mer frihandel. Bildt anser att Turkiet är en mycket viktig aktör i framtidens EU.
Vidare menar Bildt att FN har försvagats och att G20-ländena måste få en mera framträdande roll i det arbete som handlar om att "förstärka våra gemensamma instrument för fred och försoning där konflikt eller krig annars riskerar att riva sönder framtidens möjligheter".
Nedan några väsentliga utdrag ur Bildts tal varav hela kan läsas på regeringens hemsida:
"Det är denna ordning, byggd på nationalstatens territoriella suveränitet och rätt till territoriell säkerhet och integritet, som nu allt oftare utmanas genom vår tids megatrend – globaliseringen."
"Detta var en av de uppgifter som jag identifierade för fyra år sedan.
Sverige hade gått från en epok där det handlade om att – lite tillspetsat – värna vår isolering till en epok där vi istället skulle lösa gemensamma uppgifter och vara pådrivare för ett utvidgat gemensamt ansvarstagande – geografiskt och funktionellt. Vår politik under de fyra år som gått sedan jag senast var här har förts enligt de linjer och med de ambitioner jag då skisserade."
"Med bred förankring uttalade riksdagen 2009 att om en katastrof eller ett angrepp drabbade ett annat EU-land eller nordiskt land kommer vi inte att vara passiva. Detta innebär vare sig mer eller mindre än vad som sägs."
"Men för samma tydlighets skull vill jag lägga till den betydelse vi tillmäter Nato som en viktig faktor för stabiliteten i Europa. Att Natos nya strategiska koncept tydligt betonar den grundläggande betydelsen av fördragets Artikel Fem ser vi som viktigt för stabiliteten också i vår egen del av Europa."
"[På] samma sätt som det i dag knappast är möjligt att tänka sig en vidare också global roll för ett EU utan Storbritannien är jag övertygad om att det i morgon kommer att vara naturligt att se ett EU med Turkiet som en långt starkare såväl ekonomisk som politisk partner på den vidare globala scenen. Låt oss vara tydliga: frågan om Turkiet kommer att definiera den Europeiska Unionens framtida såväl regionala som globala roll."
"Vi har ett livsintresse i globaliseringen. Detta är ett av skälen varför jag ser det som naturligt att Europa aktivt strävar efter en ledande roll när det gäller att skapa förutsättningarna för en uthållig globalisering."
"En uthållig globalisering kommer att kräva globala institutioner och ett globalt samarbete som med betydligt större kraft än hitintills kan ta sig nya utmaningar. Det handlar alldeles uppenbart om klimatutmaningen och den globala omställningen av våra energisystem. [—] Det handlar uppenbart också om att värna den öppna globala ekonomin och steg för steg ytterligare frigöra handeln inom och mellan nationer och regioner. Vi måste vara facklan för den fria handeln i världen i dess helhet. Men vi måste också vara beredda att gå fram med viktiga frihandelsavtal."
"Den globala krisen har plötsligt fört G20-kretsen i fokus. Det var ett välkommet och nödvändigt steg, och det samarbetet måste föras vidare, förstärkas och förankras. I dag är G20 en grupp i grunden utnämnd av sig själv. Naturligt vore att alla länder via ett system av valkretsar blev representerade så att G20 kunde utvecklas till en genuint globalt ekonomiskt råd vid sidan av säkerhetsrådet. Till detta knyts de internationella finansiella institutionerna, vars betydelse kommer att fortsätta att växa."
"När vi diskuterar säkerhet för vi fortfarande diskussionen till stor del i territoriella termer. Och den territoriella säkerheten förblir förvisso grundläggande även i dag. Inte minst Europas säkerhet bygger på det. Vi accepterar inga invasioner. Men allt tydligare är att de nya säkerhetsutmaningarna i den accelererande och uthålliga globaliseringens tid inte främst handlar om detta.
I allt högre grad blir våra samhällen beroende av de olika flöden – av varor, informationer, tjänster, personer och annat – som ju är globaliseringens kärna. Att säkra dessa flöden blir en allt viktigare säkerhetsuppgift framöver – det är Utrikespolitiska Institutets tidigare direktör Tomas Ries som tydligast börjat tala om ’flow security’. Jag är övertygad om att detta blir ett nyckelbegrepp framöver."
"Jag kan väl tänka mig att vi om några år kan vara redo att börja diskutera internationella fördrag och konventioner som ger ramar och regler på dessa områden. Jag tror att det är tid att inleda en försiktig dialog om detta."
"Internet är och förblir en revolutionerande kraft för jobb, produktivitet, handel och nya marknader. Men i dag ser vi hur denna motor för tillväxt och öppenhet börjar hotas av stater som på ett eller annat sätt och med ett eller annat motiv vill begränsa nätets frihet. Det handlar inte bara om Twitter i Teheran eller nya murar runt Kina. "
"Därför bör vi 2011 – efter Lissabonfördragets första stapplande år – inleda ett brett arbete med sikte på att senast 2013 – året före minnet av det stora europeiska sammanbrottet 1914 – fatta beslut om en ny europeisk säkerhetsstrategi."
"Men det viktiga är att vi vet färdriktningen, att vi är medvetna om uppgifterna – och att vi vet vad som står på spel."
Om skribenten: Järven
