Jag har länge funderat över detta med mental energi. Bortom rent fysiska faktorer (mat, sömn etc) — hur tankar man upp sin ”élan vital”? Hur får man mentalt bränsle för att orka leva, skapa, gestalta sitt liv? På sistone har jag även systematiserat mina tankar kring detta. Och jag tror att tankarna i stort kan intressera Motpolsläsarna. I detta komplex förekommer till exempel vissa tänkare som tidigare diskuterats här, som Nietzsche, Evola och Jünger. Härmed en översikt över denna lära. Tre längre smakprov ur verket ges här.
På min andra blogg fick jag i november förra året en kommentar. En anonym postare sa sig vilja ha fler texter om ”tigerritt i Kâli Yuga”. Sedan framkom det att han önskade mer än texter om Evola, Guénon mfl. Postaren ifråga…
”…skulle vilja se något mer som konkret är anpassat till en vardagsrealitet i det Sverige vi ser idag, ett samhälle genomsyrat av våld och dekadens. Kanske en genomgång av de träningsmöjligheter, fysiska och mentala som står till buds, såsom yoga och meditation. Bhagavad Gita ”översatt” till den vardag vi möter varje dag. Boktips, länkar etc. Jag avser inte något urvattnat New Age perspektiv, men ibland känns Evola tung och man behöver en annan infallsvinkel för att ladda om energiförrådet och fortsätta den spännande resa som livet faktiskt är.”
Detta gav mig impulsen att skapa ett system för mina filosofiska idéer. Det hela kom till slut att rymma både Evola och Bhagavad-Gîtâ och lite mer. Jag kallade det hela dynontologi. Det är bildat av grekiskans ”to dynomenon”, handlandet. Suffixet -”ologi” får det då att betyda ”en lära för handlandet”. Suffixet, ja begreppet som helhet — dynontologi — associerar till en sådan lära som ontologin. Ontologi är som alla vet ”läran om verkligheten”. Och en etik, en lära som denna om hur man kan och bör leva, måste vara förankrad i ontologin anser jag. Man måste ha en föreställning om verkligheten innan man kan ha åsikter om hur man ska handla.
– – –
Etiken måste vara förankrad i ontologin. Och den ontologiska förankringen i dynontologin görs via utsagan ”Jag Är”. Vi kan alla säga det: Jag Är. Man kan ju inte säga ”jag är inte”. Det vore absurt. ”Jag Är” antyder vår (som Heidegger sa) Befindlichkeit. Vi befinner oss alla i Varat. Vi kan inte tänka oss ut ur det eller överlista det. Vi existerar, vare sig vi vill eller inte.
”Jag Är” har bibliskt ursprung. Jesus säger det sju gånger i Johannesevangeliet till exempel. Förutom det måste jag säga att dynontologin inte har någon sedvanlig kristen framtoning. I mixen förekommer även hinduism (via Bhagavad-Gîtâ), shamanism (Castaneda) och Evolas ”aktiva nihilism”. — Utifrån Jag Är-satsen utvecklas systemet till att bli en handlingslära, en lära för ett aktivt liv. Ett liv i handlingens kvalitet. I kontrast därmed finns även meditativa inslag.
– – –
Men den mentala energin då? Ja, dynontologin handlar delvis om hur man sparar mental energi. Det handlar om att leva energismart. Man ödar som dynontolog inte energi på ironiska eller sarkastiska attityder, utan lever viljestyrt som en differentierad människa. Detta sistnämnda begrepp, ”differentierad människa”, härrör från Julius Evola. Dennes idéer i sammanhanget återges i kapitel 11.
En annan Motpolsfavorit, Ernst Jünger, nämns i kapitel 15. Hans idéer om anarken låter så här i sammanhanget. :
”Anarken [i Jüngers roman ”Eumeswil”] är suverän i sin individuella, Gudsomedelbara tillvaro. — Jünger nämner inte detta med Gud i ekvationen, men det hela har kongenialt tolkats så. Anarken är fri men kan delta i samhällslivet om han vill; anarken är bildad, han är en andens aristokrat, han är en differentierad människa i Evolas mening, en autentisk människa i Heideggers mening. Anarken är Gudsomedelbar; han har likt dynontologen Gud inom sig. Anarken kan, liksom Gud, säga: Jag Är. (…) Anarkens Gudsomedelbara, glorifierade, fria och suveräna ställning tycks ropa efter denna utsaga ”Jag Är”.”
Här är annars ett smakprov ur mitt verk, en utläggning om detta med ”Jag Är”.
– – –
Den mentala energin kan sparas. Man kan hushålla med den. Energin kan också ökas. ”Höj dig mentalt eller gå under” säger jag bland annat. Det aktiva livet (bergsklättring, äventyrssport, alla former av fysträning) kan här vara ett sätt att få det fysiska att påverka det mentala. Med systematiska fysträningsaktiviteter kan man sägas bli en Operativ Kunskapare. Man bedriver Operationer för att nå Kunskap. En man som klättrat upp på ett berg tänker till exempel annorlunda än en som rutinmässigt går runt i en stad. Här anknyter jag till tankar av Nietzsche, som gillade alptillvaron, och den Evola som skrev en hel bok om detta: ”Meditation on the Peaks — Mountain Climbing as Metaphor for the Spiritual Quest” (1998). Detta omnämns i kapitel 9.
– – –
Min dynontologiska lära är inte någon akademisk avhandling. Det är en lära för människor i livet, inte någon ”professorsfilosofi för filosofiprofessorer”. Men det åsido kanske det hela har intresse även för den akademiskt lagde, för den som vill se hur man — i likhet med Goethe (färgläran) och Clausewitz (”Om Kriget”) — skapar ett filosofiskt system genom bruket av axiom. Ett axiom är en obevisbar sats, typ ”allt är relativt”. Dynontologin är i så fall ett mer eller mindre intuitivt axiomsystem, inte ett system härledbart genom deduktion. De axiom jag nyttjar är sådana som Jag Är, Memento Mori, god vilja och holism. — Dynontologin är för den delen heller inte något stelt inrättat rättesnöre, någon ”ädel åttafaldig väg” eller förteckning av budord som ska följas. Det är en samling metoder och attityder som kan hjälpa människor av idag att leva livet enklare och samtidigt smartare.
Och naturligtvis hoppas jag att systemet ifråga kan hjälpa folk som vill ha vägledning i sitt liv. Kanske den anonyme postaren, citerad i början, fick veta lite om olika ”träningsmöjligheter, fysiska och mentala, som står till buds”. Och kanske även ni andra. Dynontologin är i alla fall mitt förslag till mentala tekniker, brukbara i vardagen för människor som vill leva ”energismart och gudsomedelbart”. Vad det beträffar så har det hela inte någon särskilt politisk profil. Ett exempel på hur man debatterar, med exemplet ”konservatism, för och emot”, förekommer förvisso i kapitel 8 (det hela är ett exempel på de mentala krafter som krävs för en debattör i dagens samhällsklimat). Men förutom det är läran politiskt neutral. Det bevisas bland annat av att jag i kapitel 16 nämner existensialister som André Malraux och Saint-Exupéry, som ju deltog på vänstersidan under spanska inbördeskriget.
Det om detta. Tre smakprov till det hela finns postade på min andra blogg (smakprov 1 med index till alla delar här). Men om ni har kommentarer kan ni förstås posta dem här i detta inlägg om ni vill. Det spelar ingen roll var kommentarerna görs egentligen.
Relaterat
Galaxen: Hur man agerar segerrikt på nätet
Om skribenten: Lennart Svensson
