Vår tid är nu

En god vän till mig som arbetar inom filmbranschen tipsade mig i somras om en SVT-produktion som han medverkat i. Han beskrev serien Vår tid är nu som "sossepropaganda", så vid sidan av att se honom medverka väcktes också mitt intresse för att studera SVT:s metapolitiska arbete.

Aktuellt, Film, Media, Recensioner, Rekommenderat, Underhållning

Vår tid är nu handlar om Helga Löwander och hennes tre vuxna barn som driver en finare restaurang vid namn Djurgårdskällaren i Stockholm. Handlingen tar sin början på Kungsgatan fredsdagen 1945 där Helgas dotter Nina springer på en ung arbetargrabb som först kommer att ligga med henne, och sedan jobba sig upp på Djurgårdskällaren där hon är delägare. Ninas äldsta bror Gustaf har drivit restaurangen under kriget, och den andra brodern Peter har varit inkallad. Förhållandet mellan bröderna visar sig snart påminna om det mellan JR Ewing och hans yngre bror Bobby i tv-serien Dallas. Gustaf är auktoritär, tyskvänlig och anti-kommunist och därmed ond, och Peter är en god liberal humanist som har hjälpt till i verksamheten med de vita bussarna i krigsslutet. Peter har dessutom förälskat sig i en judisk flyktingkvinna som han tar med sig hem till Gustafs förtret. Lillasystern Nina är mest intresserad av ”sex, drugs & rocknroll”, eller ”otukt, morfin och negerjazz” som det troligen hette på 40-talet.

Filmen som utspelas i Stockholm är till stora delar inspelad i Göteborg. Det är inte speciellt besvärande eftersom flera nyckelscener är tagna i Stockholm. Vad som däremot stör är att hälften av Ninas väninnor talar utpräglad trollhättedialekt. Det är såklart en följd av att SVT samproducerat med Film i Väst. Även manuset har vissa brister i form av anakronistiska uttryck. Vad gäller kostymarbetet och rekvisitan finns dock inget att anmärka på, utan snarare tvärtom.

Kampen mellan arbetsgivare och arbetstagare är återkommande. Gustaf som är källarmästare kommer i konflikt med den fackanslutna servitrisen Maggan, men efter att en ung Tage Erlander gästat restaurangen börjar de komma överens i svensk socialdemokratisk folkhemsanda. Både Gustaf och Maggan visar sig ha homosexuella böjelser, så i sista säsongen kan vi förmodligen förvänta oss att de går i armkrok som de äldsta deltagarna i Sveriges första prideparad.

Vår tid är nu är ett ambitiöst och påkostat försök av SVT att tillrättalägga historien om Sverige från 1945 och framåt. Man gör detta på bästa sändningstid ett år innan valet för att påminna oss om hur tacksamma vi ska vara att socialdemokraterna har styrt över oss nästan oavbrutet sedan dess. Dessvärre blir det lite väl övertydligt då detta ska påvisas i varje enskilt avsnitt. Som konservativ med både sociala och nationella värderingar kan man såklart se många fördelar med folkhemsbygget, men hyllningen av Per Albin Hansson är lite för ogenerad.

Ninas drogmissbruk och sexuella frigjordhet är kanske ett sätt att försöka visa att svensken var modern redan då, och det stämmer säkert. Peters omhändertagande av den fransk-judiska kvinnan Suzanne Goldstein vill lära oss att det är helt och hållet moraliskt riktigt att hjälpa och gömma flyktingar även idag. Efter de tio inledande avsnitten har jag dock svårt att se att Vår tid är nu kommer att kunna mäta sig med serier som Hem till byn eller Matador.

Pin It
  • Parsifal

    Man har tydligen lyckats få med det mesta utom en afrikan och en kommunist, men det kommer väl i kommande avsnitt.

    • Patrik Ehn

      Om jag inte minns fel så fick de med en afroamerikansk musiker i något av avsnitten då lillasystern Nina förvandlade Djurgårdskällarens festvåning till en jazzklubb. De politiskt aktiva var alla goda socialdemokrater, men källarmästaren Gustaf anklagar sina fackligt anslutna anställda för kommunism.

  • Baldersvis

    Vill man ha något gott och sunt från SVT är det i princip bara äldre produktion på öppet arkiv som gäller. Vissa naturprogram kan fungera men i övrigt sprids det uteslutande kulturmarxistisk propaganda för folkbyte och allmänt förfall. Då SVT läggs ner kommer jag fira dagar i följd.

    • zeno

      tror nog att det kan vara klokare att ”privatisera” – d.v.s. slumpa bort hela rasket för kaffepengar till någon/några som har ”goda politiska kontakter”

      lägg gärna med systembolaget och även arbetsförmedlingen i ett skamlöst billigt ”allt eller inget” paketerbjudande – så kan nog SD sen sätta sig i egen minoritetsregering efter valet om de bara passar på och ser till att sköta förhandlingarna under kommande talmansrunda i september – om bara priset är ”rätt” så brukar såna här saker kunna gå undan och mer eller mindre av sig självt

      ungefär som det gick till när bland annat offentligt ägda bostäder och vårdgivare ”såldes ut” sist det begav sig…

      eller när vattenfall shoppa loss

      ”desperate times call for desperate measures” – så SD se nu till att släppa sargen å kom in i matchen

      ”money – its a hit
      dont give me that do goody good bullshit”

      https://www.youtube.com/watch?v=JkhX5W7JoWI

  • stevenstills

    I går på julafton sände SVT programmet Julbön från Täby kyrka. Bara blonda flickor i kören framför julgranarna och altaret och vi fick oss till livs hela programmet med julevangeliet, trosbekännelsen, Viktor Rydberg och en mindre predikan. Svensk vit medelklass i bänkarna och inga normkritiska, frigörande eller folkuppfostrande inslag. Mångkulturen lyste helt med sin frånvaro. Märkligt. Så dags nu tänkte jag: folk tittar ju inte på TV längre. Det är bara nån gång när man är bortbjuden på julafton som man kan se på TV.

    • Parsifal

      Var med om en liknande händelse i går. Var hemma hos en äldre släkting när vi råkade komma in på finsk TV som visade en reprissändning av Luciafirandet i Helsingfors domkyrka. Sändningen var svenskspråkig så det var inte svårt att hänga med i det traditionstyngda firandet med kröningen av Finlands Lucia 2017. Luciatåget var så homogent att det utan vidare skulle fått en rikssvensk TV-producent eller kulturdebattör att gripa efter luktsaltet. Talarna höll sina tal utan obligatoriska deklarationer om alla människors lika värde och vikten av att bejaka invandring. Riktigt uppfriskande faktiskt.

    • grim

      Likväl som alla i kören ”gillar olika” på facebook samt den svenska medelklassen i bänkarna röstar fram ett Sverige som är på väg mot ett multietniskt stup.

  • zeno

    fann följande inlägg på flashback idag; citat

    ”Under 60- och 70-talen var Sverige ett av världens mest extrema länder, politiskt sett. Man stödde nästan varje förtryckare och diktator.

    Sadam Husseins och Syriens Al-Assad’s partier var systerpartier till svenska (s), Kubas Castro, palestinas Arafat, Egyptens Nasser var alla personliga vänner till det svenska ledarskiktet.

    Sveriges statsminister och övriga ministrar hade många och hemliga överläggningar med Sovjets och de östeuropeiska diktaturernas högsta militärledare, överläggningar som det inte finns några protokoll från (i alla fall inte i svenska arkiv).

    Varje möradre eller våldtäktsman som sade sig vara ”frihetskämpe” fick genast asyl här.

    Alla mindre diktaturer i Afrika, Asien och Sydamerika fick rikliga bidrag från svenska skattebetalare.

    Detta finansierades med skatter på en industri som klarat andra världskriget utan skador och som nu kunde förse väst med efterfrågade varor.

    Svensken i gemen brydde sig inte. Hen röstade på s/vpk i alla fall. Allt var bra, tyckte svensken.

    Under tiden omvandlades skolsystemet. Lärare kommenderades till Öst-Tyskland för att lära sig hur man fostrar ”samhällsmedboragre”.

    Media invaderades av marxister från Journalisthögskolan, som var en av icke-demokraternas huvudfästen.

    Kulturen belades med munkavle, eftersom presstöd och kulturbidrag arrangerades så att de i huvudsak gick till de rätt-trogna.

    Alla våra nuvarande politiker är uppvuxna i denna ofria värld. De vet kanske inte om det, men de har hjärntvättats i fabriken som producerade ”samhällsmedborgare”, lydiga skattebetalare utan egen vilja.

    De flesta väljare har numera gått igenom samma procedur av ”uppfostran”.

    Alltså fortsätter vi att rösta på partierna som en gång för alla försökte avskaffa demokratin i Sverige: Partierna bakom ”December-överenskommelsen”.

    Men jag vill inte att SD skall få makten. Jag har läst partiprogrammet och vill inte ha en sådan värld heller. Jag vill ha något annat. Jag vill ha tillbaka Gösta Bohmans frihetliga parti, där envar rår sig själva, där familjen är i fokus.

    Där även främlingar är välkomna, men under förutsättning att de inte ligger någon till last eller sprider hat och död i landet.

    Där staten bara sköter det som vi måste ta hand om gemensamt: Lagar och deras implementation, försvaret av riket och dess gränser, allmän utbildning, infrastruktur och ett skattefinansierat vårdsystem (som inte alls behöver utföras av offentlliganställda).

    Det är val om 9 månader. Vem skall jag rösta på? Inget av riksdagspartierna är i närheten.
    ” slut citat

    ovan är mer eller mindre som jag ser på saken själv och det är så fantastiskt bra skrivet så jag skulle kunna misstänka att det är solguru som är upphovsmannen

    enda invändningen jag har är att om man inte kan förmå sig att lägga sin röst på SD utan istället skolkar eller slänger bort (riksdagsvals)rösten på ett parti som missar 4%-spärren så blir ju resultatet endast ett fortsatt status quo

    det räcker tyvärr inte att tycka o tänka ”rätt” – man måste försöka göra något med sina erfarenheter och insikter så att en förändring i alla fall kan få chansen att ta vid – t.ex. att ”röra om i grytan” genom att ge SD större inflytande – för det kan i vart fall inte bli så mycket värre

    (största risken är väl att 7-klövern än en gång vill straffa väljarna för att de dristat sig till att rösta ”fel” – att vi tvingas rösta gång på gång tills etablissemanget fått ett valresultat som det likt bryssel-sovjeten kan acceptera eller att de obstruerar på annat sätt)

    anser således att valet 2018 står mellan SD eller DÖ 2.0

    ps
    läste på den tiden det begav sig en artikel i SvD av en högt uppsatt admiral(?) som behandlade sveriges förhandlingar med sovjet om var i östersjön gränsen mellan de båda länderna skulle dras – kan möjligen vara detta som avses av flashbackaren