Den ungerska frihetsrevolten 1956 slogs brutalt ned av sovjetiska trupper samtidigt som de olympiska spelen pågick i Melbourne. Den tragiska nyheten nådde den ungerska OS-truppen på plats i Australien. Vattenpolo är en ungersk nationalsport och i semifinalen mötte ungrarna Sovjetunionen. Matchen fick namnet ”Blodbadet i Melbourne” och blev en mycket hård kamp där en av de ungerska spelarna slogs blodig av en sovjetisk motståndare när två minuter återstod av matchen. Därefter vann Ungern OS-guld. Den dramatiska historien filmatiserades femtio år efter Ungernrevolten.
Sedan slutet av 1980-talet har jag besökt Ungern ett trettiotal gånger. Den del av landet som jag känner till bäst är den norra delen. Norra Ungern består av länen Borsod-Abaúj-Zemplén (huvudstad Miskolc), Nógrád (huvudstad Salgótarján) och Heves (huvudstad Eger). Industristaden Miskolc är den ungerska stad som jag vistats mest i. Salgótarján fick jag möjlighet att besöka för första gången för några år sedan och staden Eger är troligen mest känd för att två tusen ungerska män, kvinnor och barn höll stånd mot en turkisk armé på 80 000 man.
Som ordförande i CHF Odal (Centerpartiets Högskoleförbund) tog jag 1999 kontakt med det ungerska småbrukarpartiet FKgP, och mellan jul och nyår samma år fick jag möjlighet att träffa partiets internationella sekreterare i Budapest. FKgP bildades 1908 som en del av den agrarpolitiska rörelsen i Europa. I parlamentsvalet 1945 fick partiet egen majoritet, men efter det kommunistiska maktövertagandet förbjöds partiet. 1988 uppstod det igen och i valen 1990, -94 och -98 tog sig partiet in i parlamentet där det vid flera tillfällen bildade regeringsunderlag. Efter valet 1990 samregerade man med MDF och mellan 1998 och 2002 styrde man landet i koalition med det nationalkonservativa partiet Fidesz som idag är statsbärande parti i Ungern. Den högerorienterade fideszmedlemmen Pál Schmitt som tidigare var landets president är för övrigt tvåfaldig olympisk guldmedaljör i fäktning.