Paul Myron Anthony Linebarger (1913-66) var en av de ledande inom psykologisk krigföring, bland annat utbildade han CIA-agenter och var rådgivare åt Kennedy. I egenskap av professor skrev han flera verk om Fjärran Österns politik (han var dessutom Sun Yat-sens gudson). Vid sidan av sina akademiska och militära karriärer hade han även en hemlig last, under namnet Cordwainer Smith skrev han science fiction. I likhet med Philip K. Dick, Isaac Asimov och Frank Herbert skapade han ett eget mytos och en egen framtid, Smith har inte uppnått samma berömmelse som de andra men var en skicklig ordsmed med en unik vision (föga förvånande fanns Zappa bland hans läsare).
Historia
Den historia Smiths berättelser skildrar sträcker sig tiotusentals år in i framtiden, men fokus ligger på det mytiska och existentiella även om han också förde in fascinerande teknologiska uppfinningar. Inte alltför lång tid efter vår egen tid gick civilisationen under i ett förödande krig (”the years rolled by; the Earth lived on, even when a stricken and haunted mankind crept through the glorious ruins of an immense past”). Flera olika raser uppstod då, bland annat sanna människor, primitiva ”Morons”, automatiska Menschenjägers och djurmänniskor. En period behärskades världen av Jwindz, ”they were Chinesians, philosophers.. their power is not over the body of man but over the soul.. they are remote, removed, bloodless.. they have recruited persons of all races, but man has not responded well. Only a handful aspire to the kind of esthetic perfection the Jwindz have as their goal. So the Jwindz have resorted to their knowledge of drugs and opiates to turn True Man into a tranquilized, indifferent people — to make it easy to govern them, to control everything.” Vi stöter redan här på ett par återkommande teman hos Smith, dolda härskare och förlusten av vitalitet (jämför Nietzsches ”last men”). Men så även de motkrafter som uppstår, mot Jwindz vänder sig nämligen deras egen poliskår, kallad Instrumentaliteten.
Instrumentaliteten guidar sedan mänsklighetens historia under årtusenden, likt en decentraliserad aristokrati. Smith beskrev den som ”a self-perpetuating body of men with enormous powers and a strict code. Each was a plenum of the low, the middle, and the high justice. Each could do anything he found necessary or proper to maintain the Instrumentality and to keep the peace between the worlds. But if he made a mistake or committed a wrong — ah, then, it was suddenly different. Any Lord could put another Lord to death in an emergency”. Paradoxalt nog lyckades de lite för väl i sitt uppsåt att öka människornas trygghet och arbetsbefrielse, vilket ledde till ”a bland Utopia of ease and plenty” med tillhörande meningslöshet. Och nya lösningar, återinförandet av sådant som risker, nationer, sjukdomar och konflikter. Detta projekt, benämnt ”the Rediscovery of Man”, hade som mål ”to restore man’s right to freedom: to risk, to uncertainty and even to death”.
Men innan dess följde Smith i sina berättelser utforskandet av rymden och relationen mellan människor och djurfolk. Ett återkommande tema var rymdens människofientliga väsen, där de öde vidderna och långa tidsrymderna drev människor till död och vanvett. En tid övervakades resorna av cyborgliknande scanners och habermän, ”Habermans were criminals or heretics, and Scanners were gentlemen-volunteers”. En annan tid ägde resorna rum med väldiga segelfartyg, oavsett vilket fanns det kostnader involverade. Scanners förlorade mycket av sin mänsklighet, kaptenerna det mesta av sina liv medan passagerarna sov nedfrysta under decennier. En originell idé hos Smith var de ”drakar” som lurade i rymdens mörker och på bråkdelen av en sekund kunde slå ut allt levande med ett psykiskt slag. Mot dessa väsen, ”beasts more clever than beasts, demons more tangible than demons, hungry vortices of aliveness and hate compounded by unknown means out of the thin tenuous matter between the stars”, använde människorna sig av telepater som försvarare. Besynnerliga väsen mötte också mänskligheten på främmande världar, som de anklika apacianerna och de människoättade arachosianerna.
Mytiska teman
I jämförelse med en Asimov hade Smith fokus på historiens mytiska och psykologiska dimensioner. Ett återkommande intresse var spelet mellan vitalitet och meningslöshet eller dekadens. Originellt här var hans användande av det tyska som representant för det vitala. En nedfrusen preussisk aristokrat, Carlotta vom Acht, återför mänskligheten på rätt spår 16000 år efter Andra världskriget och hennes ättlingar förblir framträdande medlemmar av Instrumentaliteten. En annan lösning representeras av invånarna på planeten Norstrilia, ”Old North Australia”. De föder upp de milt sagt enorma får som är den enda källan till livsförlängningsdrogen stroon, och är därför extremt rika. Men för att skydda sin kultur och sin livsstil har de lika extrema tullar, vilket innebär att de lever som nybyggare på sin planet. ”Old North Australia remained simple, pioneer, fierce, open”. Varje norstrilier är också en dödlig krigare och telepat.
Norstriliernas val att inte använda sig av djurmänniskor, ”underpeople” eller ”homunculi” även kallade, som arbetare för oss över till en annan röd tråd i Smiths historieskrivning, relationen mellan människor och djurmänniskor. De senares arbete och brist på rättigheter är förutsättningen för de förras lättsamma tillvaro. De är djur som fått mänsklig intelligens och mer eller mindre mänskliga drag. Deras namn hänger samman med deras djurursprung, C’Mell är exempelvis en katt. Djurmänniskorna har inga som helst rättigheter i Smiths framtid, blir de gamla eller sjuka avlivas de exempelvis. Smith kom med åren att bli kristen, och ett urkristet snarare än revolutionärt tema märks i djurfolkens försök att vinna rättigheter och frihet. I synnerhet i The Dead Lady of Clown Town är detta tema både kraftfullt och rörande, med djurmänniskor i de tidiga kristna martyrernas ställe (”the underpeople began to chant love, love, love in a weird plainsong full of sharps and halftones”). Kristendomen, ”the Old Strong Religion”, återkommer även i framtiden, trots att Instrumentaliteten vänder sig med kraft mot export av religion mellan världarna.
Överhuvudtaget var det mytiska inslaget starkt hos Smith, experten på psykologisk krigföring var medveten om att ”människan lever inte av bröd allena”. Många berättelser innehåller sånger och legender, andra är uppbyggda som kinesiska myter. Ibland dyker det upp allt från en furste av Instrumentaliteten med namnet Lord Sto Odin till en straffplanet benämnd Shayol och en ny version av Ekhnaton. Skeendet som leder fram till djurmänniskornas emancipation är det narrativt mest intressanta, där händelser påverkar varandra över flera generationer. Men Smith kunde också skriva kärnfulla kortnoveller och måla upp fascinerande miljöer som den djupa underjord där djurfolken levde bland ruiner från tidigare civilisationer djupt under kilometerhöga hus. Ett mer personligt tema var Smiths långt gångna ailurofili, katter spelade en återkommande och viktig roll i hans mytos. Sammantaget är han en givande bekantskap inte minst för den som uppskattar Philip K. Dick.
Om skribenten: Joakim Andersen
