Benjamin Franklin (1705-1790) är idag kanske mest känd som uppfinnare och vetenskapsman, men han var också en av USA:s grundlagsfäder och en tidig ekonom. Som ekonom påverkade Franklin både Malthus och Smith, hans Observations Concerning the Increase of Mankind från 1751 är fortfarande intressant av flera skäl. Bland annat påminner den oss om att det inte enbart var av godo när tidig politisk ekonomi, med fokus på arbete, jord och kapital ersattes av en mer matematisk nationalekonomi med intresse för utbud och efterfrågan. Politisk ekonomi i Franklins och Ricardos anda har, som namnet antyder, en naturlig politisk dimension och då inte nödvändigtvis utan konfliktperspektiv.

När landet är fullt

Detta blir tydligt i Observations Concerning the Increase of Mankind. Franklin intresserade sig för relationen mellan demografi och ekonomi i det ännu bara delvis koloniserade Nordamerika. Han noterade att ”When Families can be easily supported, more Persons marry, and earlier in Life”, när det är lätt att försörja en familj föds det många barn. Man kan fråga sig i vad mån det är lättare eller svårare att försörja en familj i dagens Sverige jämfört med situationen för 50 år sedan.

Här finns en stark koppling till demografin och till friheten. Franklin talade om att en stad eller ett land kunde bli ”fullt”. I ett sådant land, skrev Franklin:

…those who cannot get Land, must Labour for others that have it; when Labourers are plenty, their Wages will be low; by low Wages a Family is supported with Difficulty.

Han beskrev här det Marx och Günther också tagit upp, proletariseringsprocessen. Ett folk av fria män hotas när alltfler måste arbeta åt andra. Detta blir en realitet när landet är ”fullt”, då kommer dessutom konkurrensen om jobben innebära att lönerna blir så låga att få kan bilda familj. Detta är den verklighet dagens ”millennial-generation” lever under, därför flyttar också så få av dem hemifrån, skaffar körkort et cetera. Landet är ”fullt”. Att i en sådan situation öka befolkningen ytterligare är en tveksam politik. Franklin skrev:

The Importation of Foreigners into a Country that has as many Inhabitants as the present Employments and Provisions for Subsistence will bear; will be in the End no Increase of People; unless the New Comers have more Industry and Frugality than the Natives, and then they will provide more Subsistence, and increase in the Country; but they will gradually eat the Natives out.

Import av främlingar till ett land som redan är ”fullt” innebär bara att befolkningen ökar på sikt om nykomlingarna är mer produktiva än urbefolkningen, men då kommer de att gradvis tränga ut dem. Franklin visar sig i texten också ha varit en tidig nordicist. Han noterade att ”the Number of purely white People in the World is proportionably very small”, det finns relativt sett inte många vita i världen. Att då befolka den nya världen med svarta slavar istället för vita européer skulle ha varit tragiskt menade han.

Franklin tog också upp frågan om tillverkning och hantverk i Nordamerika, givet de höga lönerna. Han menade att slaveri inte var något alternativ, slavar är inte så billiga jämfört med lönearbetare och ”almost every Slave being by Nature a Thief” enligt Franklin. Slaveriet i Karibien hade varit skadligt för de vita. De fattiga vita hade gått miste om arbete, de rika vita hade blivit vana vid sysslolöshet och lyx. Överhuvudtaget var Franklin skeptisk till lyx. När människor blir vana vid en kostsam livsstil blir de också mindre benägna att bilda familj (”the greater the common fashionable Expence of any Rank of People, the more cautious they are of Marriage. Therefore Luxury should never be suffer’d to become common”).

Sammantaget är det en intressant text, både som idéhistoria och som en betraktelse av sammanhangen mellan demografi, frihet och ekonomi. Vad Franklin skulle ha sagt om massmigrationspolitiken i dagens Europa och dess följder för lönerna, barnafödandet, friheten eller den lilla gruppen vita människor i världen kan var och en själv fråga sig.

Vi finner texten här: Observations Concerning the Increase of Mankind

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.