I centrum av det kommande paradigmskiftet står genetiken. Vi har redan sett ansatser, som diskussionen om invandring och IQ i Tyskland. Börjar man följa forskningen finner man också snart att grunden redan är lagd, det finns redan ett stort antal övertygande studier på området. Om vi till detta lägger det stora antalet anomalier, i form av skillnader mellan grupper som sociologin inte kan förklara, börjar vi ana vart vi kommer röra oss. Intressant är att detta humangenetiska paradigmskifte bara delvis har fokus på skillnader mellan det som tidigare kallades raser, en stor del av intresset handlar om skillnaderna mellan mindre grupper. Vi befinner oss då nära den för-moderna synen på arv, uttryckt genom termer som ”blod” och ”ras” i den äldre meningen (”att ha ras”, eller det traditionella ”man of race”). I fokus står också gränslandet mellan biologi och kultur, det den nya högern kallar biokultur.
Det handlar om ett spännande område, även för oss som varken längtar efter eller skakar av skräck inför tanken på att hitta skillnader i intellekt och förmåga mellan människoraserna. Det finns ett flertal skribenter som populariserar nya rön på internet, själv följer jag bland annat hbd chick, Steve Sailer, Peter Frost och Gregory Cochrans och Henry Harpendings West Hunter.
James Thompson
Now it seems possible that both intelligence tests and life itself test a general underlying bodily system integrity, a fundamental mens sana in corpore sana which, if you are lucky enough to have it, gives you health, intelligence and long life without much exertion on your part.
– Thompson
En annan spännande bekantskap är psykologen James Thompson. Thompson populariserar en hel del intressant forskning inom sitt fält. Det handlar ofta om intelligens, om ärftlighet och om sambandet mellan IQ och framgångar i skolan. I dessa dagar av PISA-debatter är mycket av den forskning Thompson presenterar egentligen högintressant, samtidigt är han medveten om att det rådande paradigmets företrädare (”ideologins vakthundar”) har svårt att hantera dessa rön utan att förstöra människors karriärer. Thompson summerar läget:
There are many reasons for intelligence researchers to keep their opinions to themselves. Intelligence research raises strong emotions, not all of them positive, and a researcher saying the wrong thing in public can lead to disputes, loss of funding, general harassment and sometimes a loss of job… So, when finding out about real opinions, anonymity is required.
Han har skrivit om det mesta. En del kan tilltala även den vänsterliberala läsaren. Så har han tagit upp kopplingen mellan ateism och intelligens, bland annat i artikeln Religion as problem solving . Smickrande för den progressiva läsaren kan säkert även studier kring sambandet mellan intelligens och politisk ståndpunkt vara, både de mest och de minst intelligenta tycks befinna sig till vänster. Om detta skriver Thompson bland annat i Are lefties clever, or just grasping?
Sambandet tycks egentligen vara något mer komplext än att man blir vänster om man är intelligent, men det får den hugade själv upptäcka genom att bekanta sig med Thompson. Vi nöjer oss nu också med vårt genomskinliga försök att väcka ett genetikintresse hos den vänsterliberale läsaren genom smicker, och övergår till en del andra intressanta rön. Så har Thompson tagit upp kopplingen mellan intelligens och kön. Kvinnor framstår här som mer normala, med många kvinnor av genomsnittlig intelligens, medan män är mer extrema, med fler män i den lägre och den högre delen. Detta innebär kort sagt att det finns fler manliga genier, med de implikationer för ”kvotering” det kan medföra. Om detta har han skrivit bland annat i artikeln Are girls too normal? Sex differences in intelligence. Bland hans mer populära artiklar finner vi, föga förvånande, också en om sambandet mellan manlig intelligens och attraktionsförmåga, inte nödvändigtvis uppmuntrande för bloggens klipska manliga läsare.
I likhet med Francis Galton har Thompson också skrivit om de ”grupper”, de 7 stammar, man kan identifiera i den brittiska befolkningen med utgångspunkt i intelligens. De flesta av oss har förmodligen noterat att det finns skillnader mellan individer även på detta område, men kanske inte funderat mer än så. Thompsons lilla sammanställning kan då vara intressant, samtidigt som den pekar på behovet både av socialt och kulturellt skydd för grupp 1 och 2, och av en politik som gör att man både kan behålla och uppmuntra grupperna 4-7. Risken för ett land att förlora dessa gruppers genetiska kapital är betydande, inte minst i en globaliserad värld, Thompson har om detta skrivit:
As I have observed before, it would appear that as the global economy takes over the world, many nations will be left with both skills shortages and unemployment.
Han har skrivit om allt från dueller till sambandet mellan demokrati och intelligens. Om de potentiella farorna med demokratin skriver han:
In my view democracy has an internal contradiction, which is that votes are per head, not per contribution. Thus it is always rational for voters to favour policies which give them a bigger share of the contribution of others, thus driving collective policy towards wealth distribution or debt, or both.
Om detta skriver han bland annat i artiklarna
Democracy devours her children och
The Welfare Trait .
Sammantaget är Thompson alltså en givande bekantskap, som kan erbjuda ett för många nytt perspektiv och en inblick i spännande forskning som än så länge äger rum ”under radarn”. Vi hittar hans blogg här:
Om skribenten: Joakim Andersen
