Varför är konsten så konstig? Det är en i hög grad legitim fråga, den som jämför samtida konst med snart sagt all konst som föregått den kan snart identifiera att en djupgående förändring ägt rum. Förbindelsen med historien är bruten, samtidigt som det sköna och det meningsfulla kommit att framstå som suspekt. För lekmannen är det uppenbart att något stort och negativt hänt, däremot kan det vara svårt att veta exakt vad och varför.
Lars Holger Holm har en gedigen bakgrund och kunskap vad gäller konst och kultur, och besvarar frågan om den moderna konsten i Hiding in Broad Daylight. Det är en både intressant och initierad studie, den är samtidigt i högsta grad relevant eftersom en effekt av konstens förändring är att det sköna försvunnit ur det offentliga rummet och ersatts av det fula och det vulgära.
Modernismens bakgrund
…instability, fugacity, and the capturing of the moment became decisive aesthetic factors…
– Holger Holm
En central roll i denna utveckling har modernismerna spelat, i allt från arkitektur och litteratur till musik och bildkonst. Holger Holm beskriver den historiska bakgrunden till dem, i ett Västerland i snabb förändring. Dessa snabba förändringar och överhuvudtaget nedbrytandet av tidigare ordningar kom i både konst och politik att betraktas som något önskvärt. Idag betonas inte sällan modernismernas koppling till den revolutionära vänstern, men Holger Holm visar att en liknande koppling fanns till periodens radikala höger (vilken även den kan betraktas som en alternativ modernitet med revolutionära drag). Vi finner här namn som Marinetti, Pound och Wyndham Lewis.
En tävlan om att vara den som bäst speglade tidsandan, ”to always be at the cutting edge of novelty”, tog sin början. Samtidigt visar Holger Holm att många av de tidiga modernisterna var duktiga konstnärer, med både talang, hantverkskicklighet och förankring i sina respektive konstnärstraditioner. Detta skulle dock komma att förändras.
– Jackson Pollock
Modernism och finanskapitalism
…big money – Rockefeller, Guggenheim, and the US-government through its special branch CIA, to once again name the main financial backers of the movement – has been unshakeable in its support for contemporary art.
– Holger Holm
Tidiga centra för modernismerna var Paris och Berlin, men gradvis kom New York att framstå som metropolen framför andra. Holger Holm identifierar här en koppling till den ekonomiska och politiska utvecklingen. USA blev supermakten framför andra, men saknade en egen konst. Samtidigt ville CIA underminera den sovjettrogna vänsterns socialrealistiska konst, och finansierade de modernistiska konstnärer som i hög grad flytt till USA från Europa. Detta torde vara mindre känt idag, men är ett intressant faktum.
De nya generationerna av modernistiska konstnärer saknade också föregångarnas talang och hantverksskicklighet. Detta hänger dels samman med den växande kopplingen till finanskapitalet, dels med den egalitarism som genomsyrar den moderna konsten. Man vände sig från värdehierarkier, exempelvis med det sköna i centrum. Man vände sig också bort från europeisk tradition och historia, då man menade att den lett till Hitler. Resultatet var en egalitär nihilism, där vem som helst kunde vara en lika god konstnär som någon annan. Det paradoxala resultatet av detta var att marknaden invaderade konsten, genom att priset också blev att betrakta som värdet på olika verk, och att det blev viktigare att kunna attrahera rika köpare än att vara en duktig målare. Holger Holm beskriver hur många av de senare modernisterna i praktiken inte behärskade sina hantverk, och istället ägnade sig åt att på olika vis ”provocera” bourgeoisien och nätverka med finanskapitalister som Rockefeller och Guggenheim.
Om man utgår från en marxistisk analysmodell tycks alltså den moderna konsten vara intimt knuten till finanskapitalet, vilket onekligen är en intressant hypotes. Holger Holm visar dock hur den, åtminstone till namnet, marxistiska Frankfurtskolan spelat en viktig roll i den moderna konstens framgångssaga. De definierade dels mer traditionell, föreställande och meningsfull konst som kitsch, och gav den moderna konsten teoretiska förklaringar.
Modernismen som problem
…modern art becomes a maniacal repetition of the revolutionary gesture, the original aim of which was to shock the bourgeoisie.
– Holger Holm
Resultatet av modernismernas framgångssaga är problematiskt, och för tankarna till den språkpolitik Sloterdijk beskrivit på politikens område. Ord har förlorat sin betydelse och fått en ny. Så har det sköna och det meningsfulla omdefinierats till kitsch, och betraktas som ett uttryck för att man är naiv och obildad. Istället för att säga att något är sjukt eller fult har den bildade klassen lärt sig att kalla det ”intressant”. Holger Holm går igenom ett antal sådana ”intressanta” fenomen i ett läsvärt stycke. Det är exempelvis ”intressant” att betrakta en grupp halshuggna, kastrerade och ruttnande vita kaniner. Den som istället återknyter till dikotomin ”vackert-fult”, eller använder uttrycken ”pervers” eller ”dekadent” är en ”fascist”.
– Paul McCarthy
Holger Holm tar också upp den moderna arkitekturen, och hur nära det var att både delar av Paris och Stockholms Gamla stad föll offer för denna. Sammantaget är den språkpolitiska revolution som ägt rum ett problem, då den tar ifrån oss de begrepp vi behöver i diskussionen om vår omvärld. Det är problematiskt när strävan efter att göra denna omvärld vacker och meningsfull gör att man framstår som naiv eller reaktionär, det hela är också odemokratiskt med tanke på att modernismen normalt förts fram av mindre grupper. Samtidigt innebär modernismernas dominans att nya konstnärer som behärskar hantverket och har något att säga hamnar i skymundan till fördel för sådana som kan odla en offentlig persona eller nätverka med ”the 1%”. Detta innebär samtidigt att den potential som fanns i den moderna konsten (man behöver här bara nämna Kandinsky och Dali som ett par exempel) i hög grad gått förlorad.
Vi införskaffar Hiding in Broad Daylight bland annat här: Arktos förlag
Mer Holger Holm:
Lars Holger Holm – The Owls of Afrasiab
Lars Holger Holm Provinsen
Lars Holger Holm – Örnen landar
Nationalstaten — en betraktelse