Den freudianska psykoanalysen beskrivs inte sällan som en del av den moderna subversionen, samtidigt som den även innehåller reaktionära inslag. Här kan nämnas den pessimistiska synen på människans natur och Freuds med feminismen mindre förenliga teorier. Dessa inslag har inspirerat bland annat Anthony Ludovici, Camille Paglia och Micheas kritiska analys av det senmoderna matriarkatet.
In one of his letters Freud said, ”I am interested only in the basement of the human being.” Psychosynthesis is interested in the whole building. We try to build an elevator which will allow a person access to every level of his personality. After all, a building with only a basement is very limited.
– Roberto Assagioli
Samtidigt finns det betydande brister i den freudianska världsbilden, varför den med fördel kompletteras med Jung eller med Assagiolis intresse för de högre aspekterna av det mänskliga. En annan intressant tänkare kring det mänskliga psyket, på många sätt före sin tid, var Leopold Szondi (1893-1986). Det talas idag inte sällan om den ”mörka upplysningen”, bloggare som behandlar politiskt inkorrekta teman på ett nyktert vis (allt från geners betydelse till liberalismens brister). En sådan ”mörk upplysning”, eller snarare realism, var också utbredd under tidigt 1900-tal. Här kan nämnas bland annat Gumplowicz sociologi och konfliktteori, Paretos och Michels med parlamentarismen föga förenliga elit- och organisationsteorier, och Nordaus analys av social och kulturell degeneration. Flera av dessa realistiska, eller alternativt moderna, sociologer var också av judisk börd.
Humanity today is in a state of serious collective and individual crisis… we could say that ”normal” people now live ”outside themselves” from a psychological or spiritual point of view – this expression, once used to refer to people who were mentally ill, is now quite an apt description of modern humankind.
– Assagioli
Delvis kan man också placera Szondi i denna intellektuella miljö. Han var bland annat inspirerad av Schopenhauer, Buber och Heidegger, och brevväxlade med Thomas Mann. Szondis intresse för samspelet mellan arv och livsval kan också ses som ett exempel på den realism som präglade Pareto med flera. Samtidigt finns det drag som skiljer honom från den alternativa modernitetens tänkare, och snarare placerar honom i mystikernas skara.
Leopold Szondi
The ego as the pontifex oppositorum [bridge between opposites] thus also that court that always is traveling between this Life and the other world. The ego abandoned the literal world and climbs into the World of otherworldliness. The healthy ego is never only in this Life.
– Szondi
Szondi växte upp i en tysk- och slovakisktalande judisk familj i dagens Slovakien. Fadern var på många sätt mystiskt lagd, och studerade den judiska traditionen (denna mystiska läggning förklarar delvis den äldre Leopolds intressen och fokus). Den unge Szondi studerade medicin, deltog i första världskriget och dekorerades för sitt mod. Efter kriget utvecklade han gradvis sina intressanta teorier, efter den tyska invasionen hamnade han så småningom i koncentrationsläger. Där kom han att leda en humanistisk cirkel bland sina medfångar. Szondi var en av de fångar som när krigsslutet närmade sig fick lämna lägren och bege sig till Schweiz. Han återupptog sina studier, nu med ett starkt intresse för hur man kunde undvika den katastrof kriget och dödslägren varit.
Szondi identifierade fler mänskliga drivkrafter än Freud, och skildrade deras intrikata samspel. Hans val av namn för dem var kanske inte alldeles pedagogiskt, men ansatsen är intressant. Szondi är idag känd för det personlighetstest som bär hans namn, där man väljer mellan bilder på allvarligt psykiskt sjuka människor. Deras sjukdomar, vilka är att betrakta som mänskliga drivkrafter vilka gått för långt, säger sedan något om den egna personligheten. Man kan här identifiera den traditionella inställningen till identitet mellan det yttre och det inre, testet förutsätter att det inre också syns i det yttre.
Genotropin och det familiala omedvetna
Ödet är helheten av alla ärvda och fritt valbara existensmöjligheter.
– Szondi
Szondis infallsvinkel förenar naturvetenskap och psykologi på ett intressant sätt. Där Freud intresserar sig för det individuella omedvetna, och Jung för det kollektiva, för Szondi in det familiala omedvetna. Han menar att vi genom våra gener i hög grad styrs av våra förfäder. Szondi studerade noggrant familjeträd, och fann att vissa beteenden upprepades i flera generationer. Det gällde val av partner, yrke och vänner, men även sådant som psykisk sjukdom och sättet att dö. Samtidigt var arvet komplext, i familjer med många kriminella kunde det också med jämna mellanrum dyka upp poliser eller fångvaktare. Familjer med många psykiskt sjuka kunde också frambringa själavårdare.
Szondis perspektiv för här tankarna till Jodorowskys psykologiska praktik, där man måste studera både föräldrar och tidigare släktled för att kunna förstå och hjälpa en människa. Det påminner också om McNallens metagenetiska perspektiv, och den nordiska tron på återfödelse inom ätten. Även det mer arkaiska intresset för blodslinjer är här närliggande. Szondi var på många sätt före sin tid, hans teorier föregrep sådant som sociobiologin, den evolutionära psykologin och ”den själviska genen”.
Samtidigt finns det ett fokus på mänsklig utveckling i Szondis tänkande, vilket snarare för tankarna till Jung. Han utvecklade en ”ödesanalys”, där vårt öde delvis är styrt av våra förfäder och gener. Men denna styrning är inte fullständig, det finns också ett utrymme för frihet och förändring. Szondi identifierade ett öde av tvång och ett av frihet. Genom att känna till det egna familiala omedvetna kunde man undvika att leva som dess blinda slav, och upprepa tidigare generationers misstag. Delvis kan individen leda ätten i nya riktningar.
Intressant är också Szondis tanke att vi i valet av partner ofta söker gener som finns i vårt eget släktträd, även när dessa gener är latenta både hos oss själva och vår partner. Tanken är alltså att vi kan känna igen även latenta egenskaper i människors yttre, vilket kan förefalla den moderna människan otroligt men inte alltid setts så (även här finns ett släktskap mellan Ludovici och Szondi).
Där Freud menade att nyckeln till människans psyke i hög grad finns i hennes drömmar, menade Szondi att en viktig nyckel också finns i hennes yrkesval. Olika yrken kan kopplas till olika drivkrafter, och de olika personlighetstyper dessa dominerar på olika vis. För mycket ska inte sägas om detta, men Szondis personlighetsanalys kan jämföras exempelvis med den jungianskt influerade Myers-Briggsmodellen eller den mer traditionella kastindelningen. I Introduction to Szondi finner vi följande korta definition:
The four Szondian drives are (1) contact, (2) sexual, (3) paroxysmal, and (4) the ego. They are implicated in their corresponding psychiatric disorders and equivalents: (1) manic-depression, (2) sexual abnormality, (3) epilepsy and hysteria, and (4) schizophrenia, respectively. By locating mental disorders in biological drives, Szondi can show that illness is a disharmony of basic needs. Each drive yields a continuum of normal and abnormal behavior. Each drive has its respective childhood manifestation and conforms to a specific character typology.
– Leopold Szondi
Pontifex oppositorum och pontifex egot
Our personal old anankologic definition of fate (1937 to 1944) stated: “Fate is the choice compulsion of the ancestors, that is the blood relatives in love, friendship, occupation, illness and death.” On the basic of this old anankology the character of a person is shaped by the compulsion of the ancestor and inheritance and thus only a particular feature of the inheriting or “compulsive fate” decided by ancestor figures. Our new, dynamic-dialectic anankology (starting from 1944) grants however the ego a free-choosing function in the fate formation. We assume that the ego is able to select freely among the models and figures of the hereditary-given fate and characteristic possibilities or by the integration of the figures of an ancestor for himself or herself a new, personal fate and develop a personal character.
– Szondi
Centrala teman i Szondis teorier är dialektik och balans, ”både-och” snarare än det mer binära ”antingen-eller”. Mänskliga drivkrafter är inte i sig negativa, däremot kan de komma till uttryck på mer eller mindre positiva sätt. Målet framstår som balans, också mellan motsatser. Szondi identifierade här som mål dels det kan kallar homo humanus, den mänskliga människan för vilken mänskligheten står i centrum. Här finns en potentiellt problematisk aspekt, där Szondi själv menade att han varken ville identifiera sig överdrivet med sin familj eller sin folkgrupp. Temat känns igen från flera mystiska skolor, identifikation med det universella snarare än det partikulära. Man bör vara medveten om att en sådan identifikation främst hör hemma i esoteriken, och är riskfylld att driva för långt i mer exoteriska sammanhang.
In its pontifical aspect the ego transcends the ordinary space-time, causal dimension and participates in a space-less, time-less, and final state.
– Szondi om det pontifikala egot och människans behov av religion
Szondi identifierade också det han kallar pontifex, bron, som ett centralt ideal. Människan framstår idealt som en bro mellan motsatser, bland annat mellan det jordiska och det högre och mellan två personer (ledet ”och” i Bubers ”jag och du”-filosofi). Vi finner likheter med Jungs tankar kring ”skuggan” i Szondis termer Vorder- och Hinterganger. Intressant är också hur han skiljer mellan ideologi och religion. Ideologiers världsbild präglas av det binära, religioner av det pontifikala (därmed inte sagt att de senare, i egenskap av organisationer, inte kan tas över av personer med binär och ideologisk världsbild).
The paroxysmal pattern consists of two basic needs. One is that of vindication or restitution and is called the “e” factor. The two tendencies are those of Cain and Abel. The Cain tendency entails anger and rage, envy and jealousy, hatred and vengeance. These become pent-up and are discharged in seizure states. Since the Cain affects have intentionality, they may lead to killing.
The Abel tendency includes love and courage, joy and desire, passion and compassion. The difference between the Cain and Abel emotions is quantitative, the former being crude and the latter refined. The Abel emotions may be discharged in shock states, but they aim to resolve the Cain tendency or to make atonement.
– Introduction to Szondi
Szondi studerade bland annat hinduismen, den rabbinska traditionen, den tyska idealismen och Platon. Han betraktade Freud som en religiös person, vars ”gud” dock var den materialistiska vetenskapen. Szondi intresserade sig mycket för myten om Kain och Abel, bland annat källor i vilka Kain beskrivs som en son av Samael snarare än Adam. Han talade också om det ”kainitiska” arvet, och menade att i tider av kris kan personer med starkt kainitiska drag bli ledare av nationer (”Cain rules the world” är Szondis inte alldeles optimistiska summering av människans potential för ondska). Något som inte är att betrakta som positivt. Överlag är det en spännande och komplex analys, och ett nytt perspektiv. Idag har vetenskapen bland annat identifierat gener kopplade till våld, med Szondis terminologi sannolikt att betrakta som ”kainitiska”. Jag upplever hanteringen och tolkningen av myter som Freuds mest givande sida (även när de är uppenbart felaktiga är det spännande läsning), men överlag framstår Szondis hantering och tolkning som mer givande.
Sammantaget finner vi alltså mycket av intresse hos Szondi, bland annat det typiskt tyska intresset för ödet/Schicksal, förfädernas betydelse genom generna, och det pontifikala tänkandet. Szondis tolkningar av myterna om Abel, Kain och Moses är intressanta, Szonditester har använts för att jämföra olika kulturer (bland annat ungrare, japaner, engelsmän och pakistanska invandrare). Vad man dock bör vara medveten om är att Szondi och mer sentida ”szondianer” ofta rör sig med ett akademiskt och ganska internt språk. Är man intresserad av Freud, Jung och Assagioli kan Szondi i varje fall vara en synnerligen givande bekantskap.
Mer Szondi
Szondiforum
Leopold Szondi.com
Internationalen Szondi-Gesellschaft
Om skribenten: Joakim Andersen
