Häromdagen bekantade vi oss med danska Tidehverv, och fann att kristna systemkritiker även i Sverige kan ha utbyte av deras kombination av luthersk kristendom och positiv syn på det folkliga. Vårt södra brödrafolk har även en inspirerande tradition av nationalkonservatism. Så bestod exempelvis den danska motståndsrörelsen under Andra världskriget i hög grad av konservativa och nationalister. För många av dessa var det naturligt att senare fortsätta kampen för danskarna genom EU- och invandringsmotstånd.

Nomos

Heri finder man bl.a. oversættelser af tekster, der har betydning eller er af interesse for den nationale debat i Danmark. Derudover formidles træk af dansk historie, der har haft betydning for vort land og er vigtige for vor folkelige selvforståelse. Endvidere præsenteres fortidige og nutidige tænkere, litterater og kulturkritikere, hvis holdninger og værker er vedkommende i en national og konservativ sammenhæng. På samme måde tages grundlæggende politiske emner og begreber op til gavn for både mere realistiske og rodfæstede standpunkter i den aktuelle debat.
– om tidskriften Nomos

Det nationalkonservativa arvet är mer relevant än den borgerliga ”höger” som dominerar exempelvis Sverige. Ett värdefullt exempel på detta är tidskriften och resursen Nomos. Projektet Nomos startades 1998, 2000 tillkom en hemsida, och mellan åren 2003 och 2012 gavs det även ut en tidskrift. Bland de inblandade finner man flera intellektuella med förankring i dansk höger, som historikerna Jesper M. Rosenløv och Morten Uhrskov Jensen.

Nomos hemsida har under åren utvecklats till en imponerande resurs. Under rubriken Dansk kulturkamp har man samlat en mängd värdefullt material. Där finns dels underrubriken Dansk identitetshistorie, där texter om dansk historia från Jordanes och Saxo via medeltidsvisor och 1800-talsnationalism till 1900-talets kamp mot EU och invandring samlats. Där finns också ett flertal läsvärda beskrivningar av vad det innebär att vara dansk. Mig veterligen finns ingen liknande resurs på svenska, även om det hos Jan Milld finns ansatser.

– Otto Bache

Uden national solidaritet går et folk under – og arbejderne først.
– Thorkild Gravlund

Där finns även underrubriken Litteratur og debat, där ”danske forfattere, digtere, debattører og politiske tænkere med nationalt sindelag” presenteras. Dels med korta introduktioner, dels med artiklar och texter. Naturligtvis finns flera texter av och om Saxo, Adam Oehlenschläger och Grundtvig, men också för svenskar mindre kända gestalter som Kaj Munk, Jens Jessen, Valdemar Rørdam och Søren Krarup.

Dansk höger

– Endnu står de fleste med den gamle front mod konge, kejser, konferentsråd i stedet for mod mængden. Alt hvad mængden gør, den rædsomste grusomhed, det er godt, det er Guds vilje. Aldrig er nogen despot i Østerlandet blevet så servilt betjent og smigret af hofkryb, som »mængden« af journalisterne, af alle øjeblikkets mennesker. Og så kan man ikke forstå min lære om den enkelte. Ja, sagen er, man tør ikke.
– Kierkegaard

Svensk ”höger” är en vingklippt stackare, men det finns värdefulla inspirationskällor i Europas historia. Dessa introducerar Nomos i flertalet även för svenskar intressanta artiklar. Så finner vi en läsvärd intervju med Alain de Benoist, Jungs varningar för den västerländska ”exotismen”, Adam Müllers resonemang och ett kort stycke Evola på danska.

Överhuvudtaget finner man här presentationer och artiklar av en intressant europeisk högers företrädare, som Sloterdijk, de Benoist, Finkielkraut, Scruton, Gehlen, Klages och Pareto. Roligt är att man också samlat citat från framträdande författare vars sympatier är mindre kända. Så finner vi här stycken där Joseph Conrad uttalar sig om människans natur, Borges om demokratin och John Stuart Mill om demokrati och mångkultur.

Här samlas företrädare och artiklar där nationen försvaras, liksom en realistisk syn på människa och politik. Här samlas också mängder av intressanta tänkare. Högintressanta är inte minst artiklarna av Kierkegaard, där han framstår som en skarp iakttagare av samhälle och historia. Av historiskt intresse är också artiklarna av och om Matthias Claudius (1740-1815). Den dansk-tyske poeten och skribenten är en av de tidiga kritikerna av upplysningen och det han kallar ”den nya politiken” och ”det nya systemet”. Bland annat ifrågasätter han i Den nye politik från 1794 de nyligen upptäckta ”mänskliga rättigheterna” och den naiva tron på ”förnuftet”.

Ja, fornuften ville måske nok have været en uimodståelig kraft, og kunne måske endnu være det; men den er det ikke. Og hvordan skulle den kunne give et fast og ubevægeligt punkt? Dens herredømme fremkommer jo kun i de enkelte individer, og enhver af disse har sin egen fornuft. Ethvert menneske har sin måde at betragte alting på, og sin måde at være fornuftig på, og det lod sig lettere gøre at give alle orgelpiber i hele Europa een og samme tone, end at bringe alle medlemmer af en lille stat til at gøre det samme, selv om de alle sammen stemte sammen.
– Matthias Claudius

Sammantaget finner vi här alltså en imponerande resurs, med mycket av värde oavsett om man är intresserad av dansk historia och identitet eller av en bredare europeisk högertradition. Den hugade rekommenderas också att botanisera vidare i dansk samtidshöger med utgångspunkt i Nomos länksamling. Han eller hon finner då bland annat Kasper Støvrings intressanta artikel om Ryssland och Morten Uhrskov Jensens analys av PISA 2012. Inte minst är det intressant att se att nationalkonservativa i Danmark kan blogga på stora tidskrifter som Jyllands-Posten och Berlingske. Danskarna är inte bara vårt brödrafolk, de är också ett inspirerande sådant.

Relaterat

Tidehverv
Danmarks röst

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.