Piratpartiet har med jämna mellanrum varit föremål för blogginlägg. Det har då konstaterats att det i grunden är ett liberalt eller postliberalt parti. Detta har mindre önskvärda konsekvenser, som stöd för massinvandring. Samtidigt är det ett parti som befinner sig i spänningsfältet mellan liberala principer och postliberal verklighet. Detta, i kombination med en vilja att vara principfast, har lett till intressanta resultat, bland annat vad gäller Wikileaks. Det finns en reell politisk, och geopolitisk, sprängkraft i frågor som rör det framväxande övervakningssamhället, och de flesta liberaler har där varit pinsamt tysta. Så ofta inte piratpartister, vilket väcker respekt. Överhuvudtaget finns det en intressant politisk miljö i pirataktivismens omgivningar, med allt från Kim Dotcoms kamp mot myndigheterna till just Wikileaks. Detta har reell systemkritisk sprängkraft, och positiv potential även geopolitiskt.
I den framväxande postliberala verkligheten är gränsen mellan offentlig och privat sfär ofta diffus. Vi ser bland annat detta i Expressens återkommande uthängningar av människor som skrivit anonyma kommentarer på internet (ärligt talat, ”anonyma kommentarer”, finns det inte värre saker man kan göra mot sina medmänniskor?). Detta är en repressiv funktion som normalt hört till kyrka eller stat, men idag finner vi istället att privata aktörer som Expressen och den svenske ”oligarken” Aschberg utför den. Detta dessutom i intimt samarbete med den såkallade Researchgruppen, alltså en grupp med rötter i den radikala vänster som inte är främmande för våld. Kring detta samarbete förs i det offentliga Sverige snart sagt ingen debatt, trots att det på många sätt är spektakulärt. Detta beror sannolikt på att de inblandade samtidigt är tunga aktörer i ”gammelmedia”, aktörer få vill stöta sig med.
Men den verkliga frågan handlar om vem som har rätt att bestämma vart gränsen för åsiktsfrihet och rätten till anonymitet går och vem som har rätt att utdöma straff när den överskridits.
– Anna Troberg
Intressant är att ledande pirataktivister nu satt ner foten, efter att Researchgruppen gjort gällande att de har tillgång till Flashbacks databas. Partiledaren Anna Troberg har tidigare ifrågasatt Expressens samarbete med gruppen, och skriver nu i en debattartikel att Researchgruppen är ”ett glorifierat medborgargarde som konsekvent låter ändamålen helga medlen”. Hon beskriver också det hat och de hot hon drabbades av förra gången hon kritiserade gruppen. Här blir situationen närmast absurd. Å ena sidan har Aschberg med flera använt Researchgruppens material för att avslöja ”näthatare”, å andra sidan beskriver Troberg en situation där gruppen uppmuntrat sina anhängare att ”näthata” henne. Näthatet har bland annat innehållit sexistiska (”fitta”) och homofoba (”flata”) inslag, liksom hot om sexualiserat våld. Sammantaget kan man konstatera att Troberg är en principfast person som är värd respekt. Hennes artikel innehåller bland annat följande viktiga slutsats:
Yttrandefriheten ska inte hanteras av privata medborgargarden med egen agenda och få skrupler. Möjligheten för enskilda personer att uttrycka sig anonymt är helig.
Det är pinsamt att så få liberaler idag säger detta högt. Men även Piratpartiets grundare, Rick Falkvinge, har här varit föredömligt tydlig. I en artikel konstaterar han att när människors åsikter blir offentliga kostar det dem ibland både arbete, bostad och vänner. Detta är inte acceptabelt, ”anonymous opinions are as crucial to democracy as secret elections”. Rätten till anonymitet är en av de rättigheter både Falkvinge och Troberg värnar om, det framstår också som en logisk rättighet i vår av internet präglade tid. Här finns två centrala frågeställningar, för det första rätten till anonymitet, för det andra frågan om den repressiva funktionen ska privatiseras. Är det media som ska döma och straffa människor, eller föredrar vi en modell där vi röstar fram lagstiftarna?
Falkvinge hymlar heller inte med sitt ordval. Han beskriver Researchgruppen som ”a criminal group”, och beskriver deras syfte som att:
”scare, intimidate, and out political opponents discussing under protection of anonymity”.
Det finns många politiska frågor där jag inte delar Piratpartiets åsikter eller val av budskap (”omtänksamhet istället för misstänksamhet”?), men här har de visat berömvärd principfasthet i en fråga som inte kommer stryka etablissemanget medhårs. Det är inte nödvändigtvis partipolitiskt positivt, man vinner kort sagt inte röster eller mediautrymme på detta. Men det är även frågan om det egentligen var rationellt av Researchgruppen att göra Flashback, med dess stora antal medlemmar från många olika miljöer, till måltavla för sitt senaste utspel. Det får framtiden utvisa.
Debattartiklarna
Anna Troberg – ”Researchgruppen är ett glorifierat medborgargarde”
Rick Falkvinge – New Catastrophic Privacy Leak Highlights How Nudes Are Nothing
Relaterat
Anna Troberg – Medierna blir till offentlig skampåle
gothbarbie – Yttrandefrihetens grundidé
Äldre inlägg om Piratpartiet
Perspektiv på Piratpartiet
Kort om Wikileaks
Om skribenten: Joakim Andersen
