Det i flera meningar amerikanska företaget Stratfor torde vara mest känt efter att Anonymous hackade det och Wikileaks offentliggjorde mer än 5 miljoner av dess mail. Bland företagets analyser återfinner vi en om Sveriges geopolitik, vilken kan vara av intresse att summera.

Geopolitiska förutsättningar

Stratfor konstaterar att Sveriges viktigaste grannar historiskt varit Danmark och Ryssland. Eftersom Danmark blockerat havspassagen västerut har Sverige fått orientera sig åt öster och utkämpat flera krig med Ryssland. Finland har då varit en naturlig buffert, och Baltikum ett naturligt slagfält. I jämförelse med det väldiga Ryssland har det mindre Sverige haft ett underläge i utnötningskrig, men ett övertag i det Stratfor kallar ”any conflict of maneuverability”.

Taken together, Swedish force in medieval times proved able to push far inland using Europe’s river networks to their advantage, and the proclivity to raid (versus the British proclivity to establish colonies) shaped Sweden’s imperial and commercial experiences greatly.
– Stratfor

Enligt Stratfor är Sverige en maritim makt (jämför Schmitts distinktion mellan land- och havsmakter), men en ovanlig sådan. Havsmakter är ofta belägna vid oceanen, den arketypiska havsmakten rentav på en ö. Sverige är istället beläget vid ett stort innanhav, med ett flertal floder. Det karga klimatet har också bidragit till vikingatidens räder. Denna kombination bidrog till en originell historia. Svenska vikingar färdades längs floderna i öster, men kom att verka statsbyggande snarare än enbart som kolonister eller plundrare. Sverige beskrivs av Stratfor som en Östersjömakt. Hennes försök att etablera sig som en kontinental stormakt misslyckades däremot, dels på grund av allianser som riktades mot henne, dels på grund av den numerärt begränsade befolkningen. Den senare faktorn kompenserades delvis genom ett fokus på kvalitet, på en extremt vältränad armé och militär innovation och teknologi.

By uniting Sweden and Norway, and renouncing the Continental possession of Pomerania, Charles John succeeded in creating a “Scandinavian Peninsula", in official words, and providing security for the united kingdoms, for all that the relations between Stockholm and the other Northern capitals would remain stable and peaceful.
– Berdah

Efter stormaktstiden spelades Sverige ut mot det framväxande Ryssland av England och Frankrike, för att förhindra att Ryssland fokuserade på det ottomanska väldet i söder och nådde Medelhavet. Detta slutade i katastrof, och efter 1808 blev Sverige neutralt. Lyckosamma omständigheter gjorde att landet inte förlorade sin självständighet. Stratfor går inte in i detta närmare, men Jean-Francois Berdah beskriver i The Triumph of Neutrality – Bernadotte and European Geopolitics hur den förste Bernadotte lade grunden för en utrikespolitik baserad på ”naturliga gränser” (Sverige-Norge) och väpnad neutralitet. Under denna period rådde också en vänskaplig relation till Ryssland, trots Bernadottes liberala sympatier och det svenska folkets antiryska inställning. Så småningom kom svenskarnas tradition av innovation att också yttra sig på den industriella arenan, och gav upphov till ett avancerat militär-industriellt komplex.

In many ways, Sweden has already reconstituted the Swedish Empire at its height, and it has done so without firing a shot.
– Stratfor

Stratfor menar att Sverige efter det kalla kriget återigen finner sin nisch som en Östersjömakt som expanderar i lika hög grad genom handel som genom krig. Så äger svenska institutioner en stor del av de baltiska ekonomierna idag, och landet har goda utsikter att återfå sin ställning som en ledande makt i norra Europa.

Stratfors analys är tämligen rudimentär, men innehåller flera värdefulla poänger. Sverige är en Östersjömakt, med betydande gemensamma intressen med både Finland och de baltiska folken. Historiskt har vi också haft en imponerande militär kapacitet, även om den just nu monteras ner. Däremot tar Stratfor inte upp relationen mellan Sverige och de transatlantiska institutionerna (EU, NATO, NSA/FRA). Idag förvandlas landet till en lydstat under dessa, nationell suveränitet avvecklas samtidigt som delar av eliten uppgår i en transnationell och -atlantisk överhet (Bilderbergaren Bildt torde vara den mest kända representanten för det Lasch på sin tid kallade ”revolt of the elites”). Det kan då vara av värde att istället fokusera på samarbete mellan de nordiska folken, då deras splittring historiskt varit deras svaghet. Bernadottes politik baserad på naturliga gränser och väpnad neutralitet, nu på nordisk nivå, kan då vara av intresse. I samband med detta kan man också utveckla en östorientering och en ”nordisk eurasianism”.

Relaterat

Jean-Francois Berdah – The Triumph of Neutrality: Bernadotte and European Geopolitics (1810-1844)

Reaktion – Humanekologi och arkeofuturism: En nordisk förbundsstat för en hållbar utveckling
Reaktion – Från global frihandel till protektionism för miljöns och vår överlevnads skull
Lästips: Den fennoskandiska kontinenten

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.