Den gamla borgerligheten och den gamla 68-vänstern har gradvis utvecklats till en etablissemangets hybridiserade kultur, där öppna gränser är ett lika självklart inslag som bombmattor över Serbien, Libyen och Syrien. Redan Marx identifierade i Tyska ideologin denna den härskande klassens grundläggande intressegemenskap, och deras synbara meningsskiljaktigheter med orden:

Within this class this cleavage can even develop into a certain opposition and hostility between the two parts, but whenever a practical collision occurs in which the class itself is endangered they automatically vanish…

När det gäller förespråkarna av amerikanska invasioner och sanktioner i främmande länder är ”höger”-falangen välkänd, det rör sig om de neokonservativa, ”hökarna”. ”Vänster”-falangen är dock intressant i sin egen rätt, då den utifrån delvis andra utgångspunkter snart sagt alltid når samma slutsatser som de neokonservativa. Vi har här att göra med människor som enklast beskrivs som produkter, produkter av en viss tidsanda och en viss media. För den som kontrollerar mediaflödet är de lika lätta att manipulera som den proverbiala pavlovska hunden.

Top 10 warning signs of ’liberal imperialism’

So while I often sympathize with their intentions, I’m tempted to send all liberal imperialists a sampler cross-stitched with: ”The road to hell is paved with good intentions.”
– Stephen M. Walt

I en underhållande artikel på Foreign Policy dissekerar Stephen M. Walt den människotyp och den mentalitet vi här har att göra med, den som alltid sveps med av media och förespråkar enkla lösningar, det vill säga massivt våld, på komplexa problem (samtidigt som samma människotyp ironiskt nog på hemmaplan ofta menar att ”våld är aldrig en lösning”). I förbigående sagt är detta inget isolerat fenomen, den sociala typ vi har att göra med anammar samma emotionella och medialt betingade synsätt i bland annat invandringsfrågan, även där anar vi det berömda intresset bakom ideologin.

Walts kärnfulla artikel återfinner vi här:

Are You a Liberal Imperialist?

Relaterat

Alain de Benoist – Beyond Human Rights
Paul Edward Gottfried och den Nya Klassen – excerpter

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.