Häromdagen publicerade amerikanska Alternative Right en läsvärd intervju med Alain de Benoist om den moderna högerns brister, och nu har de nordamerikanska radikaltraditionalisterna följt upp med en värdefull översättning av hans artikel Classes Populaires et Classe Moyennes Face au Capital. Översättningen finns att läsa här: Hourglass Capitalism

Timglaskapitalism

Due to its unjustified existence—the fact that, in other places around the world ,the jobs of the middle-class people can be performed at lower costs—the middle class thus becomes the ”enemy” of financial capitalism. Capitalism has rejected the compromise previously made and moved on to the “euthanizing of the parasitic middle class.”
– de Benoist

de Benoist utgår i sin analys från att ojämlikheten ökar och att medelklassen är hårt ansatt i flera länder. Hans historieskildring bygger på tre faser – en ursprunglig fas med ett stort proletariat och en andra fordistisk fas med högre löner och därav följande masskonsumtion. Under den fordistiska fasen växte medelklassen sig stor och välmående, och hade intresse av att systemet var stabilt. Nationalstaten var en både ekonomisk och politisk enhet under denna era. I den tredje fasen har förutsättningarna för medelklassens allians med kapitalismen urholkats. de Benoist talar om en deterritorialiserad kapitalism, alltså en kapitalism som inte längre accepterar gränser mellan stater. Finanskapitalets rörlighet har legaliserats, ökad frihandel och migrationsflöden gör att arbetare från Sverige idag konkurrerar mer eller mindre direkt med arbetare från utvecklingsländer, et cetera.

Artikeln är värdefull, då den visar hur medelklassens intressen idag inte längre automatiskt är identiska med etablissemangets. Man skule kunna utveckla detta resonemang och visa hur den politiska klassen idag inte längre har sin lojalitet hos sin nationalstat (Laschs ”revolt of the elites”, bilderbergare, et cetera). Man kan också visa hur kostnaderna för exempelvis massinvandringen i hög grad betalas av medelinkomsttagare, då varken de fattigaste eller de rikaste betalar skatt i proportion till sina inkomster.

Little do they realize that the discomfiture of the middle classes can turn into a Roman holiday at which the big bankers will be supplying and not enjoying the fun. The big business leaders and bankers never would be missed, while the middle classes cannot be liquidated.
– Lawrence Dennis

Det de Benoist inte tar upp närmare är de politiska konsekvenserna av detta. I den politiserade forskning kring fascism som bedrivs i den akademiska världen tar man ofta upp att en medelklass som hotas av deklassering är benägen att ge fascistiska rörelser sitt stöd (och med fascism menar man ofta varje form av systemkritik som inte utgår direkt från Marx). Detta beror delvis på att man i de vänstermiljöer där dessa akademiker verkar av nostalgiska skäl gärna romantiserar arbetarklassen något, och ogärna kopplar den till fascism. Men det finns också korn av sanning i deklasseringsteorin, en radikaliserad medelklass kan vara en svår utmaning för varje etablissemang, inte minst ett så korrumperat som det nuvarande. Samtidigt finns här en betydande tröghetsfaktor, det tar lång tid för en grupp att inse att dess intressen inte längre försvaras av det etablissemang de tror sig företrädas av. Det finns också betydande utrymme för förvirrade reaktioner, exempelvis att skylla krisen på muslimer eller bidragstagare snarare än på det de Benoist kallar turbokapitalism och Taibbi griftopia, alltså att stirra sig blind på symbolpolitik snarare än reell sådan. Oavsett vilket lever vi i spännande tider, och förutsättningarna för oväntade allianser mellan sociala grupper är stora.

Mer de Benoist

Lästips: de Benoist och högern
de Benoist om invandring och löner
de Benoist om de etablerade partierna
Alain de Benoist Beyond Human Rights
de Benoist om det politiska
de Benoist om representativ demokrati
de Benoist och den nya sociala frågan
de Benoist om demokrati
de Benoist och finanskrisen
Alain de Benoist och totalitarismen
de Benoist och kritiken av de mänskliga rättigheterna
de Benoist och den ekologiska frågan
Det politiska som subversivt begrepp
de Benoist The Problem of Democracy
Alain de Benoist ett par excerpter
de Benoist och Amerika
de Benoist – Gemeinschaft & Gesellschaft
de Benoist och den klassiska liberalismen
de Benoist om identitet
de Benoist- On Being a Pagan
de Benoist om hedniska renässanser
de Benoist och tillväxtideologin
Solguru – Manifesto for a European Renaissance

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.