Den som minns 1990-talet, med dess anlagda bränder i flyktingförläggningar och överfall på invandrare och homosexuella minns också ”toppen av isberget”-argumentationen. Den användes för att göra alla svenskar kollektivt ansvariga för ensamma individers handlingar, och gick i korthet ut på att när en ensam pyroman eller skinnskalle agerade var det egentligen ett uttryck för mer omfattande attityder i en bredare befolkning. Detta resonemang stämde säkert ibland, och ibland var det lika säkert helt uppåt väggarna.

I vår tid kan det dock vara av intresse att återstifta bekantskapen med det proverbiala isberget. Detta då vissa former av kollektiva övergrepp, riktade mot svenskar och med rasistiska inslag, får en att fråga sig vilka attityder som finns under vattenytan. Detta gäller sådana särskilt nesliga brott som begås i grupp, och där man kan anta att förövarna är väl kända i bredare miljöer men ändå inte förlorar vare sig skydd eller status. Ett typexempel på detta är de såkallade ”våldtäktsligorna”. Man kan också nämna de grupper som lurar och tränger sig in hos gamla och rånar dem. Det finns fler exempel, som de flesta säkert kommer på själva när de väl börjat tänka i dessa banor.

Av intresse är då hur förövarna resonerar, och vilka attityder de ger uttryck för (attityder till bland annat etniska svenskar, som finns i bredare miljöer runt förövarna). Detta är en fråga av rent sociologiskt intresse, givetvis blir man nyfiken på hur större grupper av människor kan legitimera gruppvåldtäkter och åldringsrån för sig själva och de sina. Det är även en inte oviktig politisk fråga. Samtidigt är det tyvärr ett område som betraktas som känsligt i ett samhälle som bestämt sig för att bibehålla en omfattande massinvandringspolitik, och den har därför inte ägnats någon större energi från den akademiska världen. Ett av få undantag är Petra Åkesson, som inför uppsatsen ”Vi krigar mot svenskarna” intervjuade ett antal ungdomar som dels var icke-svenskar, dels gjort sig skyldiga till personrån.

Hundratusenkronorsfrågan blir därför: om våldet mot invandrare berodde på den utbredda svenska rasismen, vad beror då gruppvåldtäkter och åldringsrån på?

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.