Vår nordeuropeiska historia och mytologi är en rik källa för författare, musiker och konstnärer att ösa ur, något som demonstreras av både Peter Madsens Valhallaserie och J.R.R. Tolkiens odödliga sagor. En annan populär författare som låtit sig inspireras av vårt arv är nordamerikanen Poul Anderson (1926-2001). Andersons huvudfält var science fiction-genren, men han intresserade sig också för historisk fantasy. Det intryck man får av hans författarskap genom beskrivningen på wikipedia är att han ofta återkom till sådana teman som kopplingen mellan rymdutforskning och frihet, faran med världsregeringar, och historiens cykliska och tragiska natur.

Anderson var också fascinerad av våra förfäder, och skrev romaner baserade på sagorna om Rolf Krake och Hadding, liksom The Sorrow of Odin the Goth där han lät den mytiske Oden vara en tidsresande antropolog som råkade fästa sig vid goterna.

War of the Gods

I War of the Gods utgår Anderson från historien om den danske kung Hadding som vi känner den från historikern Saxo. Extra intressant är att han utgår från Georges Dumezils tolkning av myten i boken From Myth to Fiction: The Saga of Hadingus, en tolkning vars kärna är att mytens Hadingus egentligen bygger på guden Njord. Anderson visar sig överhuvudtaget insatt i den värld han beskriver, och nämner också Viktor Rydberg som en inspirationskälla. Samtidigt är han öppen med att han tagit sig vissa friheter med källmaterialet, dels för att berättelsen ska få ett bättre sammanhang, dels för att en del detaljer är okända.

War of the Gods är en genuint spännande historia, som blandar intrikat fornnordisk realpolitik, svartkonst och övernaturliga inslag, blodiga strider och nordisk heder, och huvudpersonens gradvisa mognad. Ovanpå detta för Anderson in en meta-berättelse, där Hadings liv har en roll i den större kosmiska historien om kriget mellan vanar och aser, och Odens äventyr. Meta-berättelsen återfinns inte i det historiska materialet, och det förstör också läsupplevelsen om för mycket nämns om den här. Spännande läsning är det i varje fall att följa Odens resor genom världarna, sällan har den faustiska och gotiska andan gestaltats så väl som i denna gud.

Historien följer sonen till den danske kung Glam. Efter att hans far dödats av kung Svipdag göms den unge Hading undan av kungens trogna, och uppfostras av en familj av jättar. Han lär sig hos dem både att överleva i vildmarken och en förtrolighet med det övernaturliga som är honom till nytta senare i livet. Efter att ha lämnat sin fosterfamilj samlar han sedan som viking en växande styrka runt sig, och utkräver sin hämnd. Detta leder till en lång konflikt mellan danskar och svear, där både norrmän, vender, finnar och bjarmer dras in. Kung Hading möter både jättar och trollkarlar, instiftar ett offer till Frej efter att ha drabbats av gudarnas förbannelse, och får gång på gång hjälp och råd av en mystisk enögd främling som också lär honom stridsformationen svinfylking.

Kopplingen till guden Njord för Anderson in genom hans kärlek till havet, hans instiftande av offret till Frej och relationen till hans hustru Ragnhild (som likt Njords hustru Skadi älskar bergen, medan Hading älskar havet).

Det är en varierad och spännande historia, som också har en betydande släktskap med den berättarstil vi känner från de isländska sagorna. Det överdrivna psykologiserandet lyser med sin frånvaro, istället får vi inblickar i huvudpersonernas känslor genom beskrivningar av deras handlingar. Detta är ofta minst lika effektivt litterärt, ett exempel är när Anderson skriver att en furste i en viss situation blir så rasande att han hugger ihjäl en häst och därefter hackar kroppen i småstycken. I likhet med sagorna undviker Anderson också moralistisk dualism, och framställer överlag även fiender som drivna av rationella intressen, heder och ömsesidig respekt. Det finns undantag, men de är få.

Som helhet visar Andersons bok alltså att det går att skapa spännande litteratur med våra egna myter som utgångspunkt, att han dessutom funnit inspiration hos Dumezil är en bonus i sammanhanget. Boken är egentligen inte i nivå med Tolkiens trilogi, men den rekommenderas ändå varmt för den som är intresserad av historisk fantasy eller som har egna planer på att skriva sådan och vill ha tips och inspiration.

Andra exempel på mytiserade gudar:

”Gud är mitt vittne”

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.