Skolverket har i dagarna publicerat en studie av den svenska grundskolan, en studie som leder till flera intressanta och oroande slutsatser. Studien finns att läsa här: Skolverkets bild av utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö. Den tas upp både i DN och SvD.

En negativ trend

I jämförelse med andra länder har den svenska grundskolan länge stått sig väl. Svenska elever har exempelvis god läsförståelse, och ligger över medel i internationella jämförelser. Matematik har visserligen varit något av ett problemområde, men annars ligger svenska elever bra till. Över tid har dock de svenska resultaten kommit att bli allt sämre jämfört med andra länder. Från att ha legat i topp är de svenska eleverna alltmer genomsnittliga i sina resultat. Både pojkar och flickor tappar, men pojkarna tappar mest. De högst presterande har också i flera avseenden tappat mest.

Inte minst oroande är att detta inte bara beror på att andra länders grundskoleelever blivit relativt sett bättre, utan man kan också se en absolut försämring av de svenska resultaten. Det finns till exempel en nedåtgående trend i resultaten i läsförståelse vad gäller de yngsta eleverna. Detta är heller inget som bara drabbar Sverige, även Frankrike, USA och några andra länder har försämrade absoluta resultat över tid.

Otrygghet i studiemiljön

Svenska elever känner sig i allmänhet trygga i skolan, och här står sig de svenska resultaten väl i jämförelse med andra länder. Hot och våld förekommer, men inte mer än i jämförbara länder. Dock finns det problem i den direkta studiemiljön, det vill säga klassrummet. Skolk är vanligare i Sverige, och situationen i klassrummet beskrivs också som oroligare och mer störande. Det tycks också ha skett en förändring i negativ riktning över tid på det området, klassrummen har blivit mer oroliga (ljudnivån är hög, det är rörigt och liknande).

Tolkning

Frågan är då naturligtvis hur man ska tolka denna försämring. Det finns två troliga delförklaringar. Dels den svenska politiska korrektheten, som den kommer till uttryck i synen på sådant som disciplin och auktoritet i skolan. Att lärare misshandlar elever med linjaler torde inte vara något önskvärt i en undervisningssituation (många äldre svenskar har minnen av sådant), men i dagens Sverige har det förmodligen istället gått för långt åt det andra hållet. Detta kan i sin förlängning leda till en otrygg situation för de svagaste eleverna. Istället för att lärare kränker dem blir de då kränkta av jämnåriga utan egentliga reaktioner från de vuxna. Den oroliga miljön i klassrummet torde ha med denna brist på disciplin att göra.

Den andra delförklaringen är den svenska massinvandringen. Om man idag passerar ett dagis eller en grundskola inser man snabbt att Sverige som följd av medelklassens messiaskomplex är i full färd med att byta ut sin befolkning. Detta innebär att många av eleverna kommer från länder med annat språk än Sverige, kanske med föräldrar som saknar studievana, et cetera. Ibland har de också trauman från krigsupplevelser, ibland kommer de från kulturer med starkt patriarkala värderingar. Att detta påverkar både studiemiljön och studieresultaten kan knappast uteslutas. Till detta kommer något som egentligen är tabu att ens antyda, nämligen att befolkningarna i olika länder har olika resultat på internationella IQ-studier. I vad mån detta påverkar resultaten analyseras föga förvånande inte i Skolverkets studie (man kan ana ett samband mellan ”mångkultur” och sämre resultat, där monoetniska länder som Polen, Finland och baltstaterna ligger väl till, men det finns också undantag som mångetniska Tyskland som presterar väl och monoetniska Japan som presterar mindre väl).

Oavsett vilket kan dock både dessa delskäl ytterst spåras till den verklighetsfrämmande politiskt korrekta världsbilden, som dels vill göra lärare och elever jämlika, dels vill förändra Sveriges befolkningssammansättning i grunden. Även om situationen vad gäller grundskolans resultat ännu inte är akut, kan det därför vara värt att redan nu börja montera ner den märkliga politik vårt land för bland annat vad gäller skolan och migrationsområdet. Annars kan man starkt misstänka att resultaten kommer att fortsätta försämras. På flera områden.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.