Varje historisk rörelse har, åtminstone vid en tillbakablick, sitt eget soundtrack. Vad gäller den identitära rörelsen finner man detta inte minst i den musikgenre som kallas neofolk. Ett av de mer intressanta neofolkbanden är sardiska Varunna, som dock inte är ett av de mer kända.

Varunna hade redan vid sin debut en mer militärt marschbetonad ljudbild, tydlig exempelvis i odödliga spår som Fuoco, ofta ihop med balladliknande inslag. Effekten är svår att beskriva, men överlag effektiv och suggestiv.

Demokratin är det nya idealet, men den aktuella demokratiska modellen är den amerikanska kolonialismen.

– från intervju, fritt översatt

Som många andra neofolkband undviker Varunna den rena politiken, men uttrycker ändå kärleken till hemtrakterna och Europa som något självklart, liksom intresset för europeiska musiker och tänkare (från Wagner till Piaf). Detta är exempelvis fallet i den italienska intervju som återfinns på Darkroom Magazine (och som kan översättas till svenska med hjälp av google.se).

Något större antal Varunnavideor finns inte på internet, den hugade hänvisas till Piombo ’70 på Youtube, eller de kortare klippen på Last.fm.

Äldre inlägg på temat:

Von Thronstahl

VNV Nation – Honour/Kingdom

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.