I svenska tidningar kan man idag läsa om allt från gråtande Idoldeltagare till porrkungar som åkt på skattesmällar. Detta är naturligtvis ytterst viktiga nyheter, och man kan därför ha viss förståelse för att de svenska media inte haft utrymme att ta upp de senaste dagarnas etniska kravaller i Amsterdam.

Amsterdam är en stad där immigranter utgör närmare 50% av befolkningen, och den som intresserat sig det minsta för etniska relationer kan av detta dra slutsatsen att staden löper en stor risk att bli skådeplatsen för etniska konflikter. Dels om fysiska resurser som territorium och pengar, men också mindre materiella värden som respekt och makt. Denna hypotes bekräftas av de senaste dagarnas kravaller i stadsdelen Slotervaart. Dessa inleddes efter att en marockansk man gått in på den lokala polisstationen och huggit ner en kvinnlig polis med kniv. Han sköts i samband med detta till döds, och detta ledde till att lokala ungdomar började bränna bilar och liknande.

Detta är alltså inte en nyhet som svenska media vill uppmärksamma, och man får därför vända sig till Radio Netherlands för ytterligare information, i form av artikeln Nine days in Slotervaart.

Artikeln är relativt objektivt skriven, och nämner bland annat att en av orsakerna till att situationen spårat ur är att det inte kunnat föras någon offentlig debatt på grund av politisk korrekthet. Vidare ger den en siffra på hur många bilar som brändes i Pariskravallerna för två år sedan (9000 bilar rör det sig tydligen om).

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.