När en religion dödas bevaras ofta dess högre gudar i demonologin, dess mindre gudar i folktron, och dess myter förvandlas till sagor. Detta skedde bland annat när norra Europa kristnades, när vikingarnas ättlingar sedan länge glömt bort Eddan så berättade de fortfarande sagor för sina barn med tydliga spår av de gamla myterna. Detta innebär att folksagor kan vara värdefulla för den som vill utforska sina fäders värld, och för att kunna urskilja mytiska teman i dem kan man då ha stor nytta av ”indo-europisten” Georges Dumezil och traditionalisten Julius Evola.
Detta är vad antropologstudenten Stephen E. Wall gör i den lilla artikeln Evidence of the Tripartite Model in Scottish Folklore: A Study of the Theories of Georges Dumézil and his Disciples Using The Folktales of Stanley Robertson. Wall utgår ifrån sagor från det skotska resandefolket, som man kanske tidigare stött på i filmen Snatch. Sådana små resandefolk finns i många europeiska länder, forskarnas meningar går delvis isär när det gäller deras ursprung, men det tycks dels ha rört sig om grupper av egendomslösa européer som förlorade sin jord under den senmedeltida förvandlingen av Europa till kapitalistiskt, dels om ett inslag av romer/zigenare. I vilket fall som helst rör det sig om indo-europeiska kulturer (troligtvis med dravida inslag), vilka dessutom bevarats i ganska ren form på grund av dessa folks marginaliserade ställning. Wall menar därför att han kan urskilja de indo-europeiska funktioner som Dumezil skrev om, i deras sagor.
Fjärde Funktionen
Dumezil menade att indo-européerna indelade samhället, och gudavärlden, i de tre funktionerna suveränitet, krig, och folk/välstånd (detta har upprepats till leda på bloggen, och den som inte tidigare läst om det råds att söka på ”Dumezil” på Motpols sökfunktion). Intressant är att han tydligen även funderade kring existensen av en fjärde funktion, som inbegrep det som stod utanför det ordnade samhället. Hans lärjunge Nick Allen arbetade vidare på dessa tankar, och gav det namnet F4. Detta är det paradoxala, det främmande, det som inte ryms inom de tre andra funktionerna. Tricksterguden Loke är ett typiskt exempel på en F4-figur, som står utanför och ständigt rubbar balansen så att en ny balans måste skapas. På samma sätt menar Allen att de kastlösa i Indien, den fjärde ”kasten”, är sådana F4 (vilket kanske är särskilt tydligt i Strindbergs upprörda beskrivning av tschandalan i novellen med samma namn). Han menar även att F4 har både en positiv och en negativ sida, F4+ och F4-. F4+ är det som befinner sig bortom eller utanför det ordnade samhället, men som ses som positivt, som transcenderar de övriga funktionerna (mystiska gudar som Oden och Varuna har setts som exempel på F4+ förutom sin status som F1), F4- är det som står under och utanför de tre andra funktionerna (kastlösa bland annat). Dumezils trifunktionella modell blir ganska krånglig och svåranvänd när man för in en fjärde funktion, men i några fall kan det vara användbart. Wall visar på detta i de skotska sagor han analyserar.
The Wee Bannock
The Wee Bannock (ungefär ”den lilla pannkakan”) handlar om en fattig familj som svälter. Frun i huset hjälper en gammal alf/elfin att få vatten, och som tack får hon magiskt alfmjöl. Hon bakar en ”bannock”, som blir levande eftersom det är magiskt mjöl. Detta leder till att alla som ser den blir som tokiga, och försöker äta upp den. Till sist träffar den en ”puduck”, en kvinnlig groda, som äter upp den.
Med hjälp av F4-begreppet tolkar Wall den lilla barnsagan som vad som händer när ett främmande element (i detta fall en magisk pannkaka) kommer in i det ordnade samhället. Folk blir som galna och försöker utplåna det, tills det ingriper en annan F4-figur (en puduck) och tar bort den.
Walls analys av sagan om Wee Apples and Wee Oranges som ett svagt eko av den fornnordiska skapelsemyten, där en ”tvilling” offras och styckas, är originell och innovativ.
Jack and the Seelie Hood
Jack-sagor finns det gott om, den mest kända är kanske den där han klättrar upp för en magisk bönstjälk och hamnar hos en glupsk jätte. Denna saga föreslår Wall att man kan se som ett svagt eko av myten om världsträdet Yggrasil och Odens väg till visdom, en tolkning som inte är omöjlig. Den Jacksaga som Wall tar upp är dock en annan, men en som är minst lika intressant för den indo-europeiska traditionalisten. Denna Jack föds med en ”seelie hood”, antagligen innebär detta att han har en del av placentan på huvudet som en huva vilket ansågs övernaturligt, och en spåtant förutspår därför att han kommer att äkta kungens dotter innan han fyllt 16. Efter en del om och men så gör han det, men kungen vill att han ska ge honom tre skäggstrån från en jätte för att bevisa sitt värde. Och det är efter det som Wall börjar missa de intressanta mytiska sammanhangen i sagan (även om han även borde ha kommenterat att Jack får hjälp av tjuvar och förfalskare, alltså typiska F4-figurer, tidigare i historien).
Motivet med ett träd som gnags av underjordiska odjur (ett ”Earth Swine” i denna version) känner vi nämligen igen från nordisk tradition (Yggdrasil och Nidhögg), och trädet som vissnat är ett traditionellt motiv som Evola tar upp i både Revolt against the Modern World och Mystery of the Grail. Att det dessutom är ett träd som bär guldäpplen påminner om asarnas och hesperidernas gyllene äpplen, och antyder alltså att det här är riktigt gamla motiv, med initiatoriska aspekter, som finns kvar i sagan. Detsamma gäller fontänen/floden som torkat eftersom en drake lagt beslag på allt vatten, det är en riktigt gammal indo-europeisk myt, där Indra dräper draken Vrtra och ger jorden och människorna vatten igen, är det mest kända exemplet. I den skotska versionen är det visserligen ingen flod utan en fontän, och vatten och drake har bytts ut mot vin och jättegroda, men det är ändå samma tema. Detta gör att man kan misstänka att Wall är lite fel ute när han vill tolka Jack som en F4-figur i sagan, Indra är en F2-gud och när Jack upprepar hans dåd så kan man gissa att han också är F2.
Evola skulle ha lagt till att trädet som vissnat och floden som sinat är symboler för att den sanna kungamakten och traditionen gått förlorade, och då är det heller ingen slump att Jack ersätter den gamle kungen som tappat sin legitimitet genom att låta sig styras av låga motiv. Frågan är om man inte rentav kan se det hela som en Gralmyt av den typ Evola spårar i Mystery of the Grail.
Tolkningsmöjligheterna är många, i The Princess and the Warlock återkommer det gamla indo-europeiska motivet med tre bröder som försöker bli kungar, av vilka den yngste lyckas. Visserligen har temat med att de tre sedan blir förfäder till tre kaster, fallit bort i sagan. The Kings Daughter är intressant eftersom de tre gubbarna vid Världens Ände påminner om nornorna, men det kan också vara en överentusiastisk tolkning från min sida.
Mer om Allen och hur F4 använts i indo-europeiska analyser, finns i artiklarna Hinduism, Structuralism, Dumezil, Representations of Social Space in South Caucasian and Indo-European Mythology, och Arjuna and the Second Function.
Om skribenten: Joakim Andersen
