Att kritisera den nuvarande massinvandringspolitiken är inte svårt. Den är en djupt rasistisk företeelse som bygger på kolonisation och ockupation av europeisk mark. Den medför också ett undanträngande av ursprungsbefolkningen på bekostnad av alla möjliga främmande folkslag som i bästa fall enbart är ute efter att fly från krig och andra missförhållanden till en tryggare plats, men i värsta fall ägnar sig åt våldsdåd, parasitism och ett totalt förakt för all sorts anständighet, värdighet och skönhet.
Just det här med skönhet anknyter till vad jag ämnar skriva om i denna text, nämligen ett perspektiv som sällan tas i beaktande när man kritiserar massinvandringen det estetiska. Detta är ett perspektiv som sträcker sig bortom alla andra utgångspunkter som vanligen brukar användas för att kritisera invandringen, nämligen utifrån kulturella, etniska eller ekonomiska faktorer.
Att ha ett estetiskt förhållningssätt innebär att man strävar efter det sköna och vackra och att man tillmäter detta en förhållandevis stor betydelse eller rent av som något grundläggande för hur man ser på världen. Här kan även sägas ingå en värderingsmässig aspekt där det vackra värderas högre än det fula osv.
Det jag tänkt undersöka i den här texten är hur det skulle te sig om man applicerade det estetiska perspektivet på invandringen, alltså att man utifrån detta avgjorde hur invandringspolitiken skulle utformas. Marxism och liberalism, liksom andra obehagliga ideologier, har aldrig tagit någon som helst hänsyn till ett estetiskt perspektiv och där har vi en av grunderna till förfallet i den senmoderna civilisationen. Detta bidrar också till att företrädare för dessa politiska inriktningar inte ser något problem med att befolkningen degenererar fysiskt, samtidigt som man tillåter en massiv inflyttning av främmande folkslag som är allt annat än fagra för ögat.
Konsekvenser
Vad skulle man då få se för konsekvenser av att tillämpa ett estetiskt perspektiv på invandringspolitiken? Vad skulle det leda till?
Ja, för det första blir en etnopluralistisk hållning ett resultat av det estetiska synsättet, alltså att man önskar se en global mångkultur, där diversitet och biologisk mångfald blir något eftersträvansvärt.
För det andra blir en konsekvens att man av ett annat skäl inte önskar ha någon okontrollerad massinvandring, nämligen det att en stor del av mänskligheten och ibland även vissa hela folkslag är direkt fula eller estetiskt frånstötande på olika sätt.
En tredje konsekvens blir att man mycket väl kan tänka sig viss invandring av estetiskt tilltalande människor. Detta gäller såväl individer från olika länder liksom i vissa fall större populationer av en folkgrupp. Man har alltså inget emot invandring i sig, förutsatt att det sker med måtta och inte orsakar en massa kaos och förstörelse, eftersom detta oftast inte är så särskilt angenämt ur ett estetiskt perspektiv.
En fjärde konsekvens blir dock att man inte kan tillåta en storskalig massinvandring, eftersom detta riskerar att tränga bort ursprungsbefolkningen och hota den biologiska mångfalden.
Det är skillnad på folk och folk – två exempel
Men vilka folkslag kan då generellt ”accepteras” som invandrare av en estetiker och vilka saknar helt chans att få tillträde till det förlovade landet i fråga? Jag avser inte att uppehålla mig alltför länge med specifika exempel kring detta. Det kan dessutom vara svårt att komma med några klara svar eftersom det i många fall rör sig om en rent subjektiv bedömning. Vissa saker anser jag mig dock kunna konstatera, även ur mitt rent objektiva perspektiv.
För enkelhetens skull låter jag bilder tala. Här är ett exempel på en kille som en sann estetiker aldrig skulle ge uppehållstillstånd:
Och här har vi en flicka som mer än gärna skulle varit välkommen:
Ja, se så enkelt det kan vara! I de här två fallen ger det estetiska perspektivet självklara svar men så lätt är det inte alltid. En tumregel är dock att det ur en estetikers synvinkel helt enkelt är ruskigt motbjudande att få sitt land koloniserat av tusentals somalier. Punkt.
Invändningar och problem
Man kan förstås invända att även vårt folk innehåller en stor andel mindre fagra element, ja kanske rentav den stora merparten inte är så särskilt bildsköna. Det är förvisso sant, men det är helt naturligt, de är ju ändå vårt folk och på det viset har det varit i alla tider, inom alla folkgrupper. Det är inte frågan om att en hel folkgrupp bara ska bestå av extremt vackra människor, det är inte alls vad som menas. Man kan dock förvisso komma med olika positiva åtgärder för att uppmuntra goda företeelser och förädla folket på flera sätt, det är en annan sak. I den här texten är det inte heller frågan om att tillämpa ett radikalt estetiskt synsätt på det egna folket utan på specifikt just invandringspolitiken.
Slutord
Jag menar här inte att det estetiska perspektivet skall vara själva grunden för en kritik mot massinvandringen men däremot kan det fungera som ett komplement och som ännu en infallsvinkel på ett komplext problem som går att använda sig av i vissa sammanhang. Jag tar heller ingen särskild ställning till huruvida det skulle fungera, vara praktiskt genomförbart eller ens önskvärt. Jag redogör bara objektivt för vad det faktiskt skulle innebära.
Rasistiskt? – Nej, estetiskt!
0% Rasism 100% Estetik
Om skribenten: Michael Nordlind
