Japanen Yukio Mishima har omnämnts många gånger på Motpol och han är en stor inspirationskälla för Traditionalister världen över. Han förkroppsligade idealet där krigaren och litteratören representeras i samma person; en fusion av det sinnliga, det kroppsliga och det andliga. Han omfamnade en elitism och estetik som kom att drivas till sin spets och till slut resultera i självmord – hans liv kom på så vis att fullbordas. Men det är inte detta jag har för avsikt att ta upp i denna text. Istället kommer jag att skriva några rader om en av Mishimas böcker som ännu inte omnämts på Motpol.

Bruset av vågor, med undertiteln En kärlekshistoria, är ett av författarens allra vackraste verk. Boken utspelar sig på en liten japansk ö några år efter andra världskriget. Protagonisten i berättelsen heter Shinji och är en fattig pojke som arbetar som fiskare. Han begär inte mycket av livet utan framlever sin enkla och traditionella tillvaro med gott mod. Hans hopp inför framtiden kretsar mest kring att kunna försörja sin älskade moder, som arbetat hårt för att rå om Shinji och hans broder sedan fadern dödades av amerikanska bombflyg under kriget.

Men en dag förändras pojkens tillvaro. En ny flicka anländer till byn och hon utmärker sig genast genom sin skönhet. Shinji kommer härigenom att upptäcka känslor inom sig som han tidigare inte hade kännedom om och de unga tu fattar starkt tycke för varandra ganska snart. Det uppstår dock hinder för deras kärlek. Flickan är nämligen dotter till byns rikaste man och Shinji kommer från ett fattigt hem, något som inte ses med blida ögon. Det dyker även upp en antagonist till Shinji som också är intresserad av flickans gunst. Han är i mångt och mycket en rak motsats till Shinjis vänliga, starka och självuppoffrande natur, men han har fördelen att han är rik och står på god fot med flickans far. Konkurrensen mellan de båda unga männen får så småningom sin upplösning ute på det stormiga havet, där det slutligen visas en gång för alla vem som är av det rätta virket.

Mishimas skildring av livet på ön bjuder på utsökta miljöbeskrivningar och både naturen och den mänskliga samvaron beskrivs i en poetisk och levande ton, som visar på att författaren har en stor kärlek till både det japanska landskapet och dess folk.

Det är rörande att se med vilken blyghet, kyskhet och respekt för varandra och sina närstående som de unga tu närmar sig varandra, trots att de är upp över öronen förälskade och att deras kroppar sjuder av åtrå. Mishima lyckas verkligen skildra ungdomens trevande första kärleksmöte på ett smakfullt och vackert vis.

I berättelsen ges det även flera inblickar i Japans traditonella liv. Det finns ett stort inslag av andlighet och vördnad inför förfäderna, vilket ter sig som fullständigt självklart för historiens personer. I en scen beskrivs till exempel hur Shinji beger sig upp till byns tempel, som är beläget på ett berg, för att be och skänka av sina få slantar som offer till gudarna.

Bruset av vågor är kort sagt en mycket välskriven och vacker bok. Den har ett tidlöst tema som gestaltas på ett sådant utmärkt sätt att man sent kommer att glömma historien om den oskuldsfulla kärleken i den japanska övärlden.

Mer om Mishima:

Oskorei om Sol och stål

Oskorei om The sailor who fell from grace with the sea

Oskorei om The sea of fertility

Oskorei om Mishima och döden

Vae Victis – En sentida samuraj

Nordanvind – En betraktelse av självmordets mångfacetterade natur

Om skribenten: Michael Nordlind

Michael Nordlind är radikal romantiker, estetiker, tribalist och indoeuropeisk hedning. Han önskar se en global mångfald och är därför starkt kritisk till den nuvarande utvecklingen där världens olika folk och kulturer är på väg att utplånas och ersättas av en enfaldig och själlös konsumtionskultur. Han inspireras av filosofer och författare som Friedrich Nietzsche, Julius Evola, Ernst Jünger, Yukio Mishima och Nikanor Teratologen och uppskattar människor som går sin egen väg utan ett behov av att passa in i någon snäv mall.