Följande artikel ämnar att diskutera och försvara demokratin. Det är lätt att endast se till de negativa aspekterna av demokratin och den allmänna rösträtten, speciellt i rådande läge. Vidare ser vi sällan de positiva aspekterna av detta politiska system, mycket tack vare att etablissemanget har förvrängt och missbrukat ordet in i absurdum, vilket givetvis lett till att en öppen och hederlig debatt inte varit på plats.
Låt oss först och främst vara tydliga med att inte på något sätt höja nuvarande demokratiska system till skyarna. Givetvis finns det stora problem med att exempelvis samtliga medborgare över 18 år får vara med och besluta om styret i landet. En omprövning av åldersgränsen vore förmodligen gynnsamt för att öka den intellektuella kvaliteten på den politiska diskussionen. För att tala klarspråk är det helt enkelt så att människor inte är tillräckligt mogna vid den åldern, om gränsen å andra sidan skulle ligga runt ca 23 år hade det funnits ett antal år att komma ut i livet (i kontrast mot att fortfarande vara i gymnasiet). Detta är den viktigaste reservation jag gör för att stå bakom dagens demokrati.
Vidare bör vi även vara tydliga med att det inte är demokratin eller den allmänna rösträttens fel att vi befinner oss i dagens predikament. Demokratin fungerade till gagn för folket till en viss punkt. Sedan hände någonting som inte var sprunget ur det demokratiska systemet, utan snarare av andra krafter. För att belysa detta faktum behöver vi inte sträcka oss längre än till Finland, där demokratin inte lett till ett katastrofalt mångkulturellt samhälle. Problemet stammar ur en extremt svenskfientlig och aggressiv media och ett minst sagt odemokratiskt diskussionsklimat. Problemet ligger i bristen på demokrati, inte på demokratin i sig själv. Intressant är att studera hur Internet påverkat den politiska debatten i Sverige. När gammelmedia ej längre dominerar totalt öppnas utrymme för sundare tankar, vilket gagnar sundare partier!
Vi kan även studera demokratin och den allmänna rösträtten som ett folkbildande element. Medborgare diskuterar politik, speciellt inför stundande val. Vissa har inte och kommer aldrig ha ett större intresse för politiken och det är givetvis en brist, men ha dock i åtanke att alla, i en demokrati, kan när som helst delta i den politiska debatten. Ju fler medborgare som deltar i debatten desto bättre, detta skapar ett intresse för politik. Om ingen skulle ha rösträtt hade det inte funnits ett lika stort incitament att vara politiskt intresserad. Återigen, vad är det som idag hindrar medborgare från att uttrycka sina åsikter? Åsiktsdiktaturen och brist på yttrandefrihet. Rösträtten bör ses som folkbildande då det får människor att tänka. Tänkande människor är bra, det leder till ett mer civiliserat samhälle.
En intressant aspekt att beakta när man talar om demokratins vara och icke-vara är att mången debattör utgår utifrån villfarelsen att en diktatur skulle vara till gagn för ens egna agenda. Ponera Sverige idag under en ännu mer odemokratisk regering, exempelvis en där rösträtten helt togs bort eller där olika partiet förbjöds. Föreställ dig nu istället Sverige som mer demokratiskt, exempelvis om vi hade haft folkomröstningar av massinvandringen eller om tiggeriet. Vi är nog rörande överens om att det senare är mer tilltalande för den tänkande individen. Återigen ligger problemet i bristen av demokrati, inte demokratin som fenomen.
Demokrati som begrepp har blivit besudlat av kulturmarxisterna, där de brännmärker oliktänkande som odemokratiska (detta har nu dock ersatts av olika typer av fascistepitet), där de ”odemokratiska” värderingarna inte har någonting med ordet att göra. Att vara för demokrati betyder inte att man tycker att alla människor är lika mycket värda eller andra villfarelser som etablissemanget vill associera med begreppet. Demokrati i dess rätta bemärkelse måste åsyfta folkstyre och en öppen och saklig debatt, inte en situation där media bestämmer vad du får rösta på genom diverse häxjakter.
Slutligen vill jag slå ett slag för gemene man. Krigsförbrytaren Winston Churchill beskrev i ett känt citat att det bästa argumentet mot demokrati är en 5-minuters konversation med en vanlig medborgare. Och detta är det svårt att inte hålla med om. Det finns dock ett ack så uppenbart fel i resonemanget, och det ligger i faktumet att det aldrig rör sig om 5 minuter. Den öppna politiska debatten pågår konstant, även om vi inte har någon episk atensk agora där vi kan framföra våra åsikter till de som vill lyssna har vi nu Internet. Demokratin och yttrandefriheten kommer alltid att vara till gagn för den som har de bästa argumenten. Efter ca fyra decennier av indoktrinering väljer svenska folket ändå att rösta emot vad de blivit tillsagda, just på grund av att svenskar kan hantera demokrati. Att se det svenska folket som en entitet icke-tänkande plebejer är ovärdigt. Det är endast av ren och skär lättja som man väljer att anta attityden att ingenting någonsin spelar någon roll ”för att de som inte håller med dig är obotligt anti-intelektuella”.
All makt utgår från folket. Despotiska tyranner har ingen plats i Norden och kommer aldrig ha det, oavsett hur mycket man hoppas på en gudomlig ledare som kommer att ställa allting till rätta (givetvis endast i linje med ens egna önskemål). Demokratin och den allmänna rösträtten bör ses som ett folkbildande element i ett fritt samhälle, politiska diskussioner är stimulerande för medborgarna. Den öppna debatten tvingar dig till att vässa dina argument rejält och på så sätt även öka din egen intellektuella nivå. Även om jag går ut på väldigt hal is genom att påstå att allmän rösträtt skulle ge en högre bildningsnivå i ett samhälle vet vi i alla fall att ju högre utbildningsnivå en nation har desto mer blomstrande blir den. Ett mer intellektuellt samhälle leder till ett rikare samhälle. Demokratin och yttrandefriheten leder, i min ödmjuka mening, till ett mer intellektuellt samhälle.
Om skribenten: Marcus Follin
