Andreas Cervenka är en journalist som jag läser med intresse och ger positiva kommentarer. Idag skriver han: "Ända sedan 2008 har världsekonomin liknat en tågolycka i slowmotion. " Det är en bra bild som fångar hur även jag ser på saken. Utan att ha gjort någon systematisk undersökning är mitt intryck att Cervenka, som ibland låter lika desillusionerat ilsken som en bloggare, får många positiva kommentarer, medan trötta propagandister som försöker sprida sina disneyfierade och utslitna floskler om verkligheten blir utbuade av kommentatorerna. Det går att skriva trovärdigt om ekonomin i Sverige, medan verkligheten som har skapats av multikultikulten fortfarande är tabu och i stort sett onämnbar i gammelmedia. Fast jag tror att tabut långsamt håller på att falla samtidigt som multikultiverkligheten sedan några decennier liknar en tågolycka i slowmotion.

Bankirer vet hur man utnyttjar en kris. Det kan bero på att det är de som har skapat den och att de därför är väl förberedda. Hursomhelst avslöjar The Independent att Goldman Sachs, även kallad "the Vampire Squid", håller på att erövra Europa:

"This is The Goldman Sachs Project. Put simply, it is to hug governments close. Every business wants to advance its interests with the regulators that can stymie them and the politicians who can give them a tax break, but this is no mere lobbying effort. Goldman is there to provide advice for governments and to provide financing, to send its people into public service and to dangle lucrative jobs in front of people coming out of government. The Project is to create such a deep exchange of people and ideas and money that it is impossible to tell the difference between the public interest and the Goldman Sachs interest." [klick]

Det är som ekonomiprofessorn Michael Hudson sade för ca 1 år sedan:

"Well, if you study biology, you know that there are more species of parasites than there are of hostsof course it’s not sustainable. But to a parasite, you don’t have to be sustainable, because you’re a parasite. That’s your mindset. And you want to take what you can, and at a certain point you devour the host and skip to new hosts. That’s what they’re doing: they’re going to shrink the American economy, and they’re going to move to Asia or to other countries…" [Klick]

Puissance gör alltför nihilistisk musik för att jag ska gilla den. Men en låt gillar jag, rent politiskt. För mig uttrycker den ett starkt ställningstagande mot globalisternas politiska projekt, som drivs av bankirer. Bomberna, explosionerna och vapnen i videon kan ses  som ett avslöjande av vad de egentligen står för: No Forever!

Om skribenten: Joakim Fredriksson

Joakim är en glad man i sina bästa år. Inte nog med det, han är dessutom både vit, hetero och har en flerårig universitetsutbildning bakom sig. Han anlägger gärna ett normkritiskt perspektiv på samtiden. Är karriär viktigare än familj? Är konsumtion viktigare än andlighet? Är det klokt att göra marknadskrafternas varumärken till en del av sin identitet? Ska vi låta feminister som ogillar män bestämma vad manlighet står för? Ska vi låta globalister som helst vill avskaffa alla nationer bestämma vad som är svenskt? Hans svar på de här frågorna är nej. Istället för medias proffstyckare och kändisar vänder han sig till de stora tänkarna och poeterna för att få vägledning om vad som bör göras. Han skriver också gärna några ord om musik då och då.