"Nytt rekord för guldpriset" kan vi läsa i dagens Svenska Dagbladet.

"Prisstegringen var bland annat en reaktion på att Standard & Poor’s i måndags sänkte utsikterna för USA:s kreditbetyg. Samtidigt kämpar länder som Indien och Kina med att hålla inflationen nere, och det finns en växande oro över skuldkrisen i vissa av länderna i eurozonen.

Det pågår samtidigt ett rally i silverpriset. På tisdagen kostade silvret över 44 dollar per uns, de högsta nivåerna sedan tidigt 1980-tal. Priset på silver har stigit med cirka 40 procent sedan årsskiftet, jämfört med guldet som har stigit med cirka 5 procent, skriver Reuters."

Det som kan vara av intresse för systemkritiker är att bland oss som har köpt guld och silver finns många som har gjort det just för att vi inte litar på banksystemet. Bland vinnarna finns alltså folk med en låg grad av tilltro till den etablerade ordningen.

Centralbankernas fiatpengar kan ses som ett slags pyramidspel som förr eller senare kommer att kollapsa. Frågan är bara när. Jag kommer inte sälja guldet och silvret som jag har samlat på mig den närmaste tiden, för jag tror att krisen kommer att förvärras ordentligt framöver, kanske senare i år.

En kritik som ofta förs fram är att bankirerna i Federal Reserve och andra centralbanker kan trolla fram pengar ur tomma intet som inte är uppbackade av något reellt. Ekonomen och historikern F. William Engdahl sade nyligen i en intervju att "I think there‘s been a 2900 per cent inflation—that is, a two thousand nine hundred percent increase of the quantity of dollars circulating in the world economy since August 1971, according to the last data that I have seen, and in the twenty years before that it was something like 56 per cent increase of dollar reserves worldwide…"

1971 var året då dollarn slutade vara uppbackad av guld.

Verkligheten är inte en social konstruktion, vilket jag tror även hårdnackade senmoderna relativister kommer att upptäcka framöver, när stormen slår över oss på allvar. Trollkarlens lärling är en passande metafor för läget. Klicka här för att se en lämplig sekvens från Disneys Fantasia!

Om skribenten: Joakim Fredriksson

Joakim är en glad man i sina bästa år. Inte nog med det, han är dessutom både vit, hetero och har en flerårig universitetsutbildning bakom sig. Han anlägger gärna ett normkritiskt perspektiv på samtiden. Är karriär viktigare än familj? Är konsumtion viktigare än andlighet? Är det klokt att göra marknadskrafternas varumärken till en del av sin identitet? Ska vi låta feminister som ogillar män bestämma vad manlighet står för? Ska vi låta globalister som helst vill avskaffa alla nationer bestämma vad som är svenskt? Hans svar på de här frågorna är nej. Istället för medias proffstyckare och kändisar vänder han sig till de stora tänkarna och poeterna för att få vägledning om vad som bör göras. Han skriver också gärna några ord om musik då och då.