Gautthiod: Trädet som arketyp

Okategoriserade

När det gäller att beskriva samhälleliga visioner är symbolspråk ett essentiellt verktyg. Dagens moderna samhälle präglas till exempel av ett symbolspråk som hör elden till. Här finns många oberoende av varandra men ändå samverkande tankeströmningar. Vi har sedan franska revolutionen främst ett sakraliserande av människan, där elden beskriver dels intellektets "befrielse" från traditionella ordningar (dess tändning) men främst hjärtats brand. Revolutionen var tänkt att väcka hela människan som väsen och som ett resultat lever vi nu i ett helt politiserat samhälle. Idag är allt, i så stor utsträckning att vi knappt reflekterar över det, politik; mansrollen, det heliga rummet (kyrkan), kokosbollen, orgasmen, livmodern, vansinnesdåd et cetera.

I motsats till denna moderna symbol kan man sätta upp trädet som perfekt symbol för de diametralt motsatta värderingar som präglar en traditionell värdegrund. Den har som eldens symbol många lager och beskriver principer för olika samhälleliga plan. Förgreningsprincipen beskriver en organisk dynamik som varit grunden för europeiskt samhällsbygge och kultur. Den beskriver också ett i grunden, i brist på bättre ord, dels konservativt tidsbegrepp där allting inrättas i en total helhet med livsprincipen som ram, dels ett cykliskt tidsförlopp. Trädet fortskrider genom nya frön i motsats till elden som tänds, brinner stormande och dör när allt är förbränt. Elden som perfekt symbol är linjär, trädet cykliskt. Som symbol beskriver trädet långsiktighet, tillväxt-återväxt, kontinuitet-dynamik.

Trädsymbolen beskriver också de delar av samhället som vi kommit att blunda för idag: de gångna generationernas livsavgörande del i vårt samhällsbygge. Rötterna. Utan friska rötter kan inga nya skott skjuta mot ljuset eller motstå den hårda vintern. Utan rötter kan vi inte aspirera på högre ideal eller överleva svåra prövningar.

Den beskriver också allas vår sammankoppling med varandra inom ramen för reciprocitetsprincipen. Den tillåter ingen parasiterande individualism, men garanterar en individuell strävan i samklang med helheten. Den tillåter heller inte någon kollektiviserad altruism som i dagens abstrakta välfärdsstat. I hela symbolen genljuder: balans, strävan, samarbete.

Dagens samhälle är i grunden abstrakt politiserat. Våra styrande politiker sitter inte i vår högsta demokratiska instans av några avgörande färdigheter eller karaktärsdrag. De sitter där först och främst som delar i ett kollektiv som grundar sig på ett abstrakt politiskt program (partier), och som individer genom en medelmåttans väg genom partistrukturen. Den verkliga makten ligger inte i det abstrakta parlamentet utan i de strukturer som fortfarande, till viss del, bär organiska drag: företagsvärlden, forskningen et cetera (elden som förbränner trä för sin fortgång beskriver då det moderna samhällets beroende av, och parasiterande på, traditionella strukturer).

Trädets symbol har även metafysiska bottnar i det att den kan verka som sammankoppling mellan olika delar av existensen (livets träd, Yggdrasil m.fl.), och genom förgreningsprincipen finner man också livets mönster i densamme. Så har också trädet varit en viktig symbol i de flesta traditionella kulturer.