I dagens samhälle har underhållningsutbudet i form av serier, filmer och musik aldrig varit mer omfattande och lättillgängligt men samtidigt har det heller aldrig varit mer infekterat av subversiva politiskt-kulturella budskap som bör undvikas. Därför är det viktigare än någonsin att aktivt välja vilken kultur vi konsumerar, och inte bara passivt acceptera underhållning som marknadsförs och lyfts fram av mainstreamaktörer med dunkla syften. För den som vill göra detta så finns det alternativ. På Öppet Arkiv finns det exempelvis flera sevärda klassiska svenska serier att titta på gratis, bland annat finns det flera adaptioner i episodform av den svenske författaren Vilhelm Mobergs verk.
Den mest kända filmatiseringen av Mobergs böcker i serieform som finns tillgänglig är Raskens som utspelar sig under 1800-talets senare hälft med Sven Wollter i huvudrollen. Wollter spelar en småländsk dräng som tar värvning till den svenska krigsmakten och blir tilldelad ett soldattorp som han får arbeta hårt för att underhålla och restaurera. Moberg framställer inte Rasken-karaktären som någon övermänniska utan som en person med brister och problem och porträtteringen av karaktärerna och det gamla Sverige var aldrig tänkt som en nationalromantisk skildring; tvärtom skulle man nog mer kunna klassificera Mobergs skildringar av det gamla Sverige som icke-förskönande och mer i stil med hur den finske författaren Väinö Linna i sin romantrilogi ”Här under polstjärnan” beskrev en finsk torparfamilj och dess strävan på landsbygden. En intressant notering är ändock att Mobergs modesta beskrivning av svensk dåtid som var tänkt som en mer icke-glamorös återgivning ofrivilligt nästan blir nationalromantisk idag då människorna i boken i relation till dagens svenskar jämförelsevis nästan ter sig som övermänniskor med sina självförsörjande livsstilar, överlevnadskunskaper och flitighet.
På Öppet Arkiv finns också filmatiseringen i fyra delar av boken Rid i natt som utspelar sig efter Trettioåriga kriget på 1650-talet. Handlingen är centrerad kring Drottning Kristinas beslut att belöna flera tyska fältöverstar med svenska gårdar för sina insatser på den protestantiska sidan under kriget, och en av dem har även fått skatterätten över bönderna i en småländsk by. Bönderna som tidigare varit självägande odalmän vars arvejord gått i arv i flera generationer vill inte acceptera sin inskränkta frihet men blir kuvade av överheten.
Romanen publicerades 1941 och har ibland tolkats som anti-tysk p.g.a. det rådande politiska läget i och med andra världskriget, men bokens andemening är kort och gott: gör uppror mot förtryckarna. Moberg skriver: ”Rättvisan och friheten är ingenting man får. Den måste erövras. Men hur? Med vilka vapen? Med vilka medel? Ensam mäktar man intet, tillsammans mäktar man allt. Den insikten är viktig. Det är med den en frihetskamp kan börja.” Temat för boken är egentligen mer aktuellt idag än när den släpptes, om man betänker bokens premiss om en fientlig samhällselit som använder makten för att förtrycka och exploatera befolkningen i samklang med ett utländskt inflytande som korrumperar rättsstaten.
En mer modern berättelse, och en adaption av Mobergs näst sista roman är Din stund på jorden som delvis är en nostalgisk och lätt cynisk historia som handlar om en utvandrad äldre svensk affärsman som på sitt hotellrum i Kalifornien under 60-talet minns tillbaka på sin barndom i Sverige. Framför allt minns han tillbaka på sin tid med sin äldre bror som dog tidigt och som uppmanade honom att ta väl vara på sitt liv eftersom det just är ”din stund på jorden”, och det är berättelsens centrala tema. Moberg skriver: ”Det är inte imorgon jag lever, inte i nästa vecka eller i nästa månad. Det är denna minut, denna timme, denna dag som jag skall ta mig igenom. Denna tid som ännu icke är, får jag ta emot när den kommer, när jag lever i den. Även den tiden kommer att ha sin gång, den skall gå ifrån mig, och min oro för den skall följa med i flykten. Denna morgondag som jag fruktar skall också snart vara borta.”
Materialet kan tolkas som sentimentalt, om en man som efter ett långt och strävsamt liv längtar tillbaka till jorden, till hembygden, till ursprunget. Moberg baserade vissa delar av romanen på sin egen barndom och sin egen brors öde, som dog i en njursjukdom 18 år gammal.
De tre nämnda serierna är de som finns tillgängliga på Öppet Arkiv baserade på Vilhelm Mobergs böcker och de är alla värda att se. Utöver dessa finns även bland annat en sevärd filmatisering av Hemsöborna av August Strindberg att titta på för den som vill konsumera kulturmedvetet.
Moberg själv motiverade själv med de här orden varför han tyckte det var viktigt för svenskar att blicka tillbaka på vår historia och minnas tidigare generationers- och människors strävan: ”Det kan icke ofta nog sägas, att vårt folk på det hela taget ännu är mycket lyckligt ställt i jämförelse med andra folk i vår världsdel. Och för att få jämförelser från vårt eget land, så bör vi under tunga dagar som dessa blicka tillbaka och minnas våra fäders tillvaro, våra fäders strävan och problem – vi bör erinra oss hur deras liv gestaltade sig under hårda tider, som liknar vår egen tid. Vår historia är nämligen både en god läromästare och en god styrkekälla – det skall vi snart finna.”
Om skribenten: Freddie
