Hur vore det om vi från alla svenska läger kunde mötas för att bekämpa islamism. Troende och ateister, vi delar alla ett svenskt frihetligt arv som är vårt värn mot sharia, måndyrkan och medeltidsjustis. Och det är ideella faktorer som måste leda oss medan ekonomismen leder fel anser jag. Invandring är dyr och kostsam men dessa argument biter inte på dem som har makten. Kommungubbar ser kortsiktiga ekonomiska vinster i att importera än fler arbetslösa islamrekryter. Därför måste vi smida ideologiska, immateriella vapen, även om vi har rätt i våra ekonomiska, materiella argument som att invandring är dyr. Ideologin, idealen måste vara basen och utgångspunkten i kampen mot de krafter som vill dra ner landet i dyn. Det är ljus mot mörker och i denna drive kan vi få med oss även liberaler. Och till sist: fjärrinvandring är även skadligt etniskt, den svenska folkstammen har inget att vinna på kreolisering, men en sak i taget. Här fokuseras alltså på hur man kan vinna även PK-krafter i kampen mot islamism, förena ”liberaler” med troende av alla goda, nordiska slag.
1. Ekonomiska aspekter
Sverige har idag massinvandring av folk från Afrika och Mellanöstern. Dessa personer bidrar inte med något, det är ekonomiska invandrare som är här för att få bidrag. Men det är nog Sveriges kommunpolitiker rätt medvetna om: de vet att de MENA-folk de tar emot i regel kommer att leva på bidrag, begå brott och tära på samhällets resurser. Och det rör inte kommungubben i ryggen, det är ju inte hans pengar per se. Han vill bara ha folk till kommunen, han vill ha hyresgäster i sina annars möjligen tomma miljonprogramshus. Han vill ha bidragstagare ty för socialbidrag får kommunen statsbidrag för att få kassan att stämma. Ekonomiskt svaga kommuner kan få statsbidrag för detta, som vissa av de invandrartätaste kommunerna i riket, även om socialbidrag primärt betalas med skattepengar.
Invandrare ”behövs” för att få hjulen att snurra. Bidragstagare bosätter sig i avfolkningshotad inlandskommun, de får bidrag, de betalar hyra för annars outhyrda lägenheter. Det är en analys som är rationell RENT EKONOMISKT. Men ekonomi är inte allt här i världen. Det är också andliga faktorer, immateriella värden som nationalkänsla, kultur, trosuppfattningar. Och på den arenan bidrar utomeuropeiska invandrare inte med något, nej de ställer till skada. Ideellt genom att de inte bryr sig om våra traditioner och vår tro. Konkret genom att de tenderar åt islam som är fientligt inställd till kristendom (och antagligen fientlig mot nordisk hedendom också; säg vad islam inte ogillar hos oss). Och de är överrepresenterade i brottsstatistiken. De är en ersatzbefolkning, ”nysvenskar” utan rötter – och de vill inte slå rot. De vill bara råna oss, sko sig på oss och göra landet till en utpost för islam.
Så jag hävdar: motståndet mot invandring måste ske främst på andliga, ideologiska grunder.
2. Ideologin som strategi
Motståndet måste ske på ideell väg. Vi måste basera strategin på ideella faktorer.
Sedan må vi nog vinna konkret ekonomiskt på att stoppa invandring också. Den kommunala analysen ovan är ju just kommunal/lokal, den bygger på att Pappa Staten slussar in bidrag för kriskommuner för att betala för sin ersatzbefolkning. Men på kort sikt gillar både lokala och rikspolitiker invandring; de senare, riksfolket, tror att invandrare behövs för att hejda det framtida, bedömda tappet i nationell arbetsstyrka inom vård och omsorg. Också det är en kortsiktig materiell, ekonomisk analys. Att argument som att invandring är dåligt eftersom DEN DRABBAR SVENSKAR SÅVÄL IDEELLT SOM REELLT, den utarmar oss etniskt och kulturellt, biter inte på dem. Varför? För att dagens politiker är materialister, de är ekonomister och räknenissar, de ser bara till balansräkningen och siffrorna. De är konstitutionellt oförmögna att förstå ord som tro, trygghet, tradition.
Och som sagt, ett varaktigt motstånd mot invandring måste ha andliga, ideella grunder.
Och återigen, nog har även vi radikaler ekonomiska faktorer på vår sida. Vi kan rätteligen visa att invandring är dyrt, är en förlustaffär in toto, men kommungubben lyssnar inte på det för han ser bara ”bidrag, uthyrning av lägenheter, kulor som rullar in och omsätts i det lokala näringslivet”. Och på det bygger sjuklöverpartierna sina valprogram och garnerar det med ”antirasism, multikulti, ner med islamofobi, låt oss kramas i gröngräset, helvetet väntar om SD får fler röster”.
Vi måste göra motstånd på andliga grunder. Och här borde det gå att förena kristendom med asatro, ja även med upplysningsliberalism.
3. Modell för en svensk syntes: jul
Kristendom och hedendom: dessa må historiskt ha varit fiender. Men nu är tiden mogen att begrava stridsyxan för gott, ja tiden är här för ETT NÄRMANDE under hotet av islamism.
Men vi är redan rätt nära skulle jag vilja säga. Ta bara svensk jul: här sätter den sedvanlige svensken fram både tomar och julkrubba, både julgransstjärna och julbock. Kristna julsånger samexisterar med mer ”hedniska” och folkliga. Jag skulle önska att svensken slutade att förnumstigt säga ”julen är egentligen hednisk” eller ”julen är egentligen kristen”. Julen är BÅDE OCH; kristendomen har bildat en kulturell överlagring på hednisk grund, skapande en högre syntes. Även ateism må höra hit; ytterst få ateister och liberaler avstår ju från att fira jul. Det är kort sagt mainstream att fira jul. Och denna ”jul” får nu inte nämnas för att inte såra muslimers känslor?!? Det ska heta ”vinterlov”, ”vinterpresenter” och annat löjligt.
Julen som mix av nordiska/europeiska traditioner: vi behöver synteser som dessa för att stå upp mot islam och måndyrkan, mörker och medeltid. Kristna, liberaler och asatroende måste lägga grälen åt sidan och mötas för att försvara svensk tro, trygghet och tradition. Då blir vi oslagbara. Om vi däremot låter muslimer och afrikaner fortsätta att förstöra landet, med regimens goda minne, är vi förlorade – då återstår endast ekonomism och utarmning, etnisk kakafoni och hotande raskrig, normlöshet och förtvivlan i lysrörets kalla sken.
Asatro, upplysningsidéer och kristendom delar däremot tron på det goda ljuset. Alla medvetna västerlänningar vet vad detta med sol, upplysning, klarhet och transparens är. Vi omhuldar alla ärlighet, troskyldighet och detta att tala sanning. Det är inte lika omhuldat i Mellanöstern. Om det sedan beror på överkultivering eller, trots alla storriken och civilisationer, kvardröjande stammentaliteter kan diskuteras.
Vi nordbor dyrkar ljus. Islam däremot dyrkar månen: man har månkalender bland annat. Detta resulterar ju i att året är kortare än solåret och att t ex Ramadan successivt firas tidigare varje år. Vi i väst däremot har haft närmare till soldyrkan ända från bronsåldern och framåt. Och kristendomen är en fortsättning av det vill jag hävda. Enligt Rudolf Steiner är Kristus en soldeva, en inkarnering av en av de sju elohim som var solänglar. Sentensen ”jag är världens ljus” och ”Kristus på förklaringens berg” då han sken som solen för lärjungarna, samt Johannes uppenbarelses vitklädda väsen med guldskärp, med ett svärd utgående från munnen, den kosmiske Kristus – allt detta talar sitt tydliga språk. Den Ljusvarelse många sett efter nära döden-upplevelser är antagligen syner av samme soldeva.
4. Nordiskt ljus
Vi nordmän har alltid dyrkat solen och nu är det dags att ta ställning för Ljusets Krafter mot mörket, vare sig som hednatroende, upplysningsmän eller kristna. Vad gäller asafaktorn så vet jag i och för sig att associerandet av Balder med Jesus, och Voluspas slutrad om ”den högste som härskar där ovan” sett som Gud, rutinmässigt förkastas av asatroende. Men det är dags att tänka om nu och bilda allians med landets SANNA KRISTNA. Att Svenska kyrkan i stort är förlorad för multikulti vet vi ju redan.
Nåväl. Som sagt är det inte bara asatroende och kristna som torde behöva värvas till kampen mot islam i Sverige. Även ateister välkomnas i leden. Det finns en stor potential för att värva ateister/liberaler/fritänkare till kampen mot islam, ”sharia i Sverige” och annat relaterat som massivandring av MENA-folk. Jag har nämligen aldrig hört en enda av mina mer PK bekanta tala väl om islam, tvärtom. De är alla emot den. De vill inte ha sharia, de vill inte ha burkor. Kom med oss då och kämpa mot ”politisk islam”, mot påstridig islam-organisering. Och om det tar emot för er, ateister, att slåss bredvid asatroende och kristna, kom då ihåg att den religionsfrihet ni så högt skattar, den är en produkt av kristendomen. Den är det i så måtto att när vi fick religionsfrihet i det här landet så betydde den inte minst rätten att utträda ur Statskyrkan, rätten att inte ha någon religion alls…!
Kom ihåg det. Religionsfrihet erbjuds under kristendomen, den lever och frodas där: religionsfrihet varibland rätten att vara ateist. I Saudi-Arabien däremot är det till exempel straffbart att ha någon annan religion än islam. Kom noga ihåg det, alla ni modernister som brännmärker varje islamkritik som ”islamofobi”.
5. En historisk koalition
Därför skulle man kunna bilda en historisk koalition, kristna, hedningar och ateister, allt för att komma till rätta med islam som är ett hot mot oss alla. Islam som doktrin må se bra ut på papperet, det må vara så att en from sufier är en god granne, men generellt tycks islam inte fungera så. Samla tio hinduer i ett gathörn och du får sång och dans, samla tio muslimer och du har en hotfull, skanderande hop som brer ut sig och stoppar trafiken när det blir bönedags.
Det bär mig emot en smula men jag, du och alla vi andra svenskar måste stoppa islam. Det bär mig emot såtillvida att jag inte bli någon ”rännstens islamhatare” (på vilket det finns skräckexempel, som Koranbrännare och annat). Men jag vill heller inte bli någon mjäkig ”kastrerad hankatt” som ser sitt land och sin kultur tagen ifrån honom. Vi måste alla förenas i kampen, liberaler, kristna och asatroende. Det må låta högtravande men det råkar vara dags nu att stå upp och kämpa för ljuset; ”till vapen, ljusets riddarvakt”. Och vi svenskar har alla nära till solsken, ljusdyrkan och upplysning medan måndyrkan med allt vad det innebär inte hör hemma här. Nu råkar Sverige vara halvvägs nere i moraset men det är dags att dra henne ur dyn. Islamister sitter i Sveriges Riksdag, moskéer betalas med skattepengar och imamer anställs av Svenska kyrkan. Go figure, skriften är på väggen. Det effektivaste vapnet mot detta är ideologiska vapen och vi smider dem av upplysningsidéer, hedendom och kristendom gemensamt.
Eller som det visas i filmen ”Ran” av Kurosawa. Klanherren samlar i en scen sina tre söner för en konkret lektion. Han tar upp en pil och bryter den. En ensam pil bryts lätt! Sedan tar han tre pilar i en bunt men hur han än försöker så går det inte att bryta dem, pilarnas struktur samverkar i ett obrytbart knippe, i en böjlig men aldrig bristande bunt. Tydligare än så kan det inte visas. Enade vi stå!
Relaterat
Sharia = exterritorialrätt
Att definiera Sverige
Om skribenten: Lennart Svensson
