Den politiska korrekheten inom oss betänkande från utredningen om ett effektivare arbete mot politisk korrekthet.
af Nordbo, med inspiration från Bengt den Helige
Utredningens titel ”Den politiska korrektheten inom oss” motiveras av att det största hotet mot svenskar i Sverige i dag inte är de extrema grupperna utan den vardagliga politiska korrektheten som många människor inom media och politik gör sig skyldiga till. Det menar Nordbo, som idag överlämnar betänkandet "den politiska korrektheten inom oss" (SOU xxxx) till integrationsminister Erik Ullenhag.
I betänkandet konstateras att det i Europa i dag finns problem med etnomasochistiska attityder och handlingar. Politiskt korrekta partier finns representerade i en rad parlament i Europa, så även i Sveriges riksdag. Det viktigaste föremålet för dessa partiers och andra politiskt korrekta organisationers negativa budskap är länder med en majoritetsbefolkning av europeisk härkomst. Den som vill försvara de europeiska folkens rättigheter demoniseras på ett sätt som omöjliggör en seriös debatt. De gamla medierna används flitigt för att sprida budskapen.
Det pågår ett omfattande arbete mot politisk korrekthet utanför statliga myndigheter och kommuner, men insatserna är splittrade och det saknas överblick. Det saknas också motkrafter mot de politiskt korrekta budskapen i de gamla medierna.
Mycket lite av arbetet mot politisk korrekthet sker i skolorna, vilket är en stor brist. Lärare har många gånger svårt att hantera provocerande situationer i klassrummen.
Utredningen föreslår ett antal åtgärder som syftar till att effektivisera arbetet mot politisk korrekthet. Förslagen innebär i korthet följande:
— Skolverket genomför i samverkan med universitet och högskolor en satsning på ett lärarlyft i mänskliga rättigheter, med särskilt fokus på rätten till etnisk särart. Lärarna har en central roll i det förebyggande arbetet och måste få ökat stöd i sitt arbete. Satsningen syftar till att öka både sakkompetens och metodkunskap. För en sådan satsning redovisas två alternativ, ett som kan förverkligas genom omprioriteringar inom befintliga anslag och ett som kräver att reformutrymme tas i anspråk. Den mindre satsningen beräknas kosta 10 milj kr per år, den större ca 130 milj kr per år i fem år. Den större satsningen bedöms av utredaren som nödvändig för att kunna nå de mål som har satts upp.
— Skolinspektionen redovisar regelbundet hur attityder till oikofobi och andra former av intolerans utvecklas och hur arbetet mot politisk korrekthet fortlöper i skolorna.
— Diskrimineringsombudsmannen (DO) följer och analyserar utvecklingen av arbetet mot oikofobi och andra former av intolerans och är pådrivande i detta arbete.
— De lokala antidiskrimineringsbyråerna, som drivs av frivilligorganisationer, stärks. Målet är att det ska finnas minst en byrå i varje län och att varje byrå ska ha minst en jurist anställd. Länsstyrelserna ges ansvaret för det statliga stödet till byråerna.
— Forum för levande historia informerar om oikofobi och etnomasochistiska attityder i Sveriges moderna historia.
— Ungdomsstyrelsen stödjer projekt som syftar till att motverka svenskfientlighet och liknande former av intolerans på Internet.
Därutöver föreslås att staten ekonomiskt ska stödja en så kallad Quick Response-funktion, som granskar och kommenterar vad som i medierna sägs om till exempel personer med svensk bakgrund eller om europeisk kultur och religion. Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) får i uppdrag att utvärdera forskningen i Sverige om internationell migration och etniska relationer och att de lokala brottsförebyggande råden även uppmärksammar hatbrott mot svenskar. Särskilt fokus läggs på seriös vetenskaplig forskning som av ideologiska orsaker hittills har ignorerats: mångkulturkritisk läslista.
Om skribenten: Joakim Fredriksson
