Det finns öl, och sedan finns det öl. Belgiens öl av trappisttyp har både dramatisk historia och dramatisk smak, och för den som har lite intresse för vad han häller ner i strupen är en utflykt i trappistordens dryckessortiment nästan obligatoriskt.

 I

I Sverige tenderar öl ofta att drickas på ungefär samma sätt som en gång brännvinet som ett renodlat rusmedel. Billiga, underjästa snabbkok som Sofiero och Dansk Fadøl ockuperar de övre regionerna på försäljningslistorna år efter år. Eftersom jag själv knappast spottar i glaset tänker jag inte moralisera nämnvärt över detta faktum, men det finns nackdelar med svensk alkoholkultur. En av dem är att många människor går miste om smakupplevelser som bara kan beskrivas som fantastiska.

Belgiskt öl är synnerligen uppskattat bland ölkännare världen över, och det med goda orsaker. Bland de öl som exporteras och finns att köpa är de flesta traditionellt överjästa, och bland annat på grund av detta betydligt intressantare när det kommer till smaken. Att Belgien dessutom inte delar Tysklands vettiga, men begränsande, Reinheitsgebot gör dessutom att man kan använda sig av smaksättning och kryddor på ett sätt som ökar möjligheterna till omväxling enormt mycket.

Trappistölen, som bryggs på olika kloster, tillhör enligt min mening bland de främsta öl världen har att erbjuda. De har en lång och komplicerad historia, men grundar sig i 1000-talets Cisterciensorden, där kravet på självförsörjande gjorde att kloster ägnade sig åt olika typer av produktion. Bryggandet av öl blev redan tidigt en viktig inkomstkälla för vissa kloster. En gren av Cistercienserna grundades 1664 i klostret La Grande Trappe i Normandie Ordo Cisterciensis Strictioris Observantiae, eller Trappistorden en synnerligen sträng orden, som bland annat föreskriver tystnad i alla sammanhang utom under Gudstjänster och när det är absolut nödvändigt att tala av praktiska orsaker. Ordens närvaro i Frankrike blev kortlivad. Franska Revolutionens vansinnesrepression förbjöd nämligen allt medlemskap i religiösa sammanslutningar, varför trappisterna flydde till Belgien. Det är även därifrån de öl vi idag känner som Trappistöl härstammar.

 

II

För att ett öl ska få kallas trappistöl måste ett antal krav uppfyllas (till skillnad från vad som gäller för de öl som bryggs i "monastery style", varav ett sällsynt motbjudande amerikanskt öl tillägnat någon Jazzlegend är ett av de värsta exemplen). Ölet måste bryggas av eller under översikt av trappistmunkar. Ölets produktion måste vara direkt knutet till klosterlivet. Slutligen får försäljningen inte ha ett kommersiellt syfte, utan vinsten måste gå till olika typer av välgörenhet eller klostrets verksamhet.

I princip innebär termen "trappistöl" inget annat än just att ölet bryggts av munkar i ett kloster, men de har vanligen några grundläggande egenskaper. De är undantagslöst överjästa, med allt vad detta innebär. De har komplex och rik smak, och är dessutom ofta synnerligen alkoholstarka. Den mest lättillgängliga typen, som man ibland kan hitta på tapp även i Sverige, torde vara Chimay. Den kommer i olika "färger", som främst tjänar att indikera alkoholstyrkan, bland annat röd (7%), vit (8%) och den något mörkare blå (9%). Ett annat sätt att indikera alkoholstyrkan är att använda termerna "dubbel" (alternativt "double") eller "tripel". Ursprungligen användes även begreppet "enkel" för att beskriva den ordinarie styrkan, men detta har fallit ur bruk.

Det finns ett flertal bryggerier, alltså kloster, som framställer trappistöl. Förrutom Chimay kan nämnas Westmalle, Westvleteren och Rochefort. Särskilt det sistnämnda framställer ett otroligt smakrikt öl jag bara kan rekommendera helhjärtat. Rochefort 10 är, med sina 11,2% och vansinnigt komplexa och rika smak en personlig favorit och dessutom ett tydligt bevis för att alkoholstark öl inte nödvändigtvis behöver ha något att göra med Arboga 10,2% och liknande otyg vi tyvärr framställer i vårt eget land.

I helgen blir det nog inga trappister för min egen del, men har du möjlighet och orsak kan jag bara rekommendera att du tar dig till ett lite mer välsorterat bolag och slår till. Skål och trevlig helg!

Vidare läsning:
International Trappist Association
http://en.wikipedia.org/wiki/Trappist_beer
http://en.wikipedia.org/wiki/Trappists

Bryggerier:
Chimay
Westmalle
Rochefort
Orval
Koningshoeven (La Trappe) 
Westvleteren

Om skribenten: Solguru

Solguru tar avstamp i perennialism och Tradition, och i en politiskt reaktionär grundinställning, och försöker erbjuda en blandad kompott av perspektiv och kulturella fenomen. Här diskuteras och kritiseras modernitetens olika aspekter, från sekularism och humanism till mångkultur och feminism. Även positiva fenomen behandlas - kultur i dess olika former, och infallsvinklar som kan bereda en utväg ur eländet vi kallar nutid.