Ett fascinerande område är de studier av våra indo-europeiska förfäder och brödrafolk som bland annat genomförts av forskare som Georges Dumezil och Jan Puhvel. Dessa studier kan dock ibland framstå som tunga och krävande vad gäller språket, och som läsare kan man då gå miste om mycket av upplevelsen.

Ett värdefullt komplement ges då av den ryske konstnären Alex Fantalov. Fantalov har dels studerat de olika indo-europeiska myterna, och är dels en skicklig konstnär som illustrerat flera hundra av dem. Hans hemsida är därför väl värd ett besök: Alex Fantalov

Fantalovs kunskaper om de många indo-europeiska folkens myter innebär att han också ger något av en ”introduktionskurs” till ämnet i de korta kommentarerna som han ger sina bilder. Så jämför han till exempel de olika varianter av strider mellan en åsk/krigsgud och en väldig orm som finns i olika indo-europeiska myter (med huvudpersoner som den nordiske Tor, den indiske Indra och den hittitiske Teshub).

Fantalov har även identifierat ett antal arketypiska gudar som återkommer i de flesta indo-europeiska pantheon, dessa går han igenom i artikeln Types of Indo-European Gods. Han menar att det rör sig om åskguden (vår Tor, den keltiske Taranis, den slaviske Perun, den baltiske Perkunas, den indiske Indra), himmelsguden, Gudinnan (vars olika sidor senare ofta blir egna, mer specialserade, gudinnor, som krigs- och fruktbarhetsgudinnor), de guddomliga tvillingarna, jordguden, och kulturhjälten.

Jag är personligen tveksam till Fantalovs implicita koppling mellan etrusker och indo-européer, och språket är också ganska dålig engelska (när det står ”likes” betyder det inte ”tycker om” utan snarare ”liknar”, för att ta ett exempel). Men det är fascinerande konst, och en bra och fängslande introduktion till indo-europenans spännande värld.

Tack till herr B. för tipset.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.