Collin Cleary är sannolikt mest känd för sin inblandning i den radikaltraditionalistiska tidskriften TYR. Cleary är hedning och traditionalist, och bland hans inspirationskällor återfinns Julius Evola, Martin Heidegger, Alejandro Jodorowsky, Alain de Benoist och Edred Thorsson/Stephen Flowers. Detta antyder att han kan vara av intresse för antiliberaler och hedningar, så är också fallet. Ett antal artiklar av Cleary finns samlade i Summoning the Gods, tillgänglig bland annat på Arktos förlag.
Öppenhet för gudarna
…on the earth, all over it, a darkening of the world is happening. The essential happenings in this darkening are: the flight of the gods, the destruction of the earth, the reduction of human beings to a mass, the pre-eminence of the mediocre
– Heidegger
Den fråga Cleary ställer är hur vi som moderna människor förlorat förmågan att uppleva gudarna. Han driver tesen att våra förfäder upplevde världen på ett annat sätt än vi, och att vi förlorat det han kallar ”openness to the gods”. När det gudomliga uppenbarade sig i världen kring dem var de öppna för det, men vi är blinda för sådant. Detta beror bland annat på att vi överhuvudtaget inte är öppna för vår omvärld annat än som råmaterial för mänskligt utnyttjande. Humanismen har således titaniska och demoniska konsekvenser (och det industriella djurplågeriet och miljöförstöringen är logiska följder av moderniteten snarare än olyckliga missöden). Kan man inte uppleva en bäck, ett träd eller en hare som häpnadsväckande företeelser med eget vara, kan man heller inte ana det gudomliga i världen. Om man bara ser sin omvärld som råmaterial eller varor, snarare än som ett otal underverk, är man kort sagt stympad.
Cleary tar upp några av de faktorer som bidrar till denna stympade inställning till omvärlden. Här återfinns teknologin, bostäder som isolerar oss från naturen, städer som skapar en artificiell mänsklig värld, och vetenskapens avförtrollande berättelse om vår omvärld. Några av motgifterna, sätt att återuppväcka den öppenhet inför natur och gudar som våra förfäder besatt, kommer naturligt av detta. Cleary nämner ”peak experiences”, meditation och medvetandeförändrande droger, aktiviteter i naturen, jakt, sport och sex. Sådana aktiviteter hjälper oss att bryta kontakten med den artificiella, genomhumaniserade världen, och återknyta till en mer naturlig verklighet där vi också kan ana det gudomligas närvaro. Han råder oss också att fördjupa oss i våra respektive traditioner.
Cleary beskriver i en annan artikel vad han menar med gudar, och det rör sig här varken om barnsligt bokstavliga tolkningar av de nordiska myterna eller jungianska arketyper (han jämför här med Platon på ett fruktbart vis).
Därefter analyserar han de Benoists ”hedendom utan gudar” och finner att trots att de Benoists analys av kristendom och modernitet ofta är briljant så är hans eget alternativ i grunden en nietzscheansk eller faustisk humanism som delar många av modernitetens brister. Att denna döpts till hedendom förändrar inte det. Samtidigt noterar han att den äldre de Benoist närmat sig Clearys position vad gäller inställningen till det gudomliga.
Därefter följer ett antal mycket intressanta artiklar där Cleary tar upp konkreta fenomen i nordisk hedendom. Genom att jämföra med den indiska relationen mellan Rudra och Shiva besvarar han frågan ”What God Did Odin Worship?”. I den högintressanta artikeln ”Philosophical Notes on the Runes” visar han hur runorna bland annat kan användas som ett filosofiskt system som berör verklighetens alla aspekter. De är här rentav överlägsna existerande filosofiska system, då de berör aspekter de senare missar. Intressant är här även att han jämför med några mer moderna filosofer som han anser närmar sig en indo-europeisk världsbild (bland annat Hegel).
Cleary avslutar med en intressant analys av TV-serien The Prisoners antimoderna budskap och den sydamerikanske mångsysslaren Jodorowsky som en värdefull bekantskap. Sammantaget är det en mycket värdefull samling texter. Cleary ger konkreta råd för hur man återvinner en öppenhet för världen och gudarna, han analyserar olika aspekter av nordisk hedendom, och visar genom The Prisoner och Jodorowsky på sätt att närma sig det gudomliga och traditionella även i vår tid. Man kan dock notera att Cleary har ett relativt individuellt perspektiv, å andra sidan börjar alla kollektiva rörelser med individer. Däremot är artiklarna inte explicit politiska, utan snarare metapolitiska.
Relaterat
Jodorowsky – Inkalen
Edred Thorsson – Northern Magic
de Benoist – On Being a Pagan
Om skribenten: Joakim Andersen
