Tidigare i år sammanställde Maria Leissner, tidigare folkpartistisk partiledare och nu ordförande i den svenska regeringens delegation för romska frågor, en utredning kring den romska minoriteten i Sverige. Utredningen hade flera brister, och bemöttes därför också på bloggen (i inlägget Reflektioner kring rumänska romer). Bemötandet utgick från ett etnopluralistiskt perspektiv, och antydde hur den Nya Högern har bättre lösningar på den typ av minoritetsfrågor vänsterliberalen Leissner försökte ta sig an.

Det är därför intressant och positivt att läsa det bemötande Allan Schwartz, representant för romernas landstäckande paraplyorganisation Delegation och forum med roma och sinti, på Newsmill gjort av Leissners rapport. Schwartz betackar sig för Leissners och den politiska klassens paternalistiska omsorg och intresse för romerna, liksom den offerroll som impliceras. Han noterar att utredningen kostade 30 miljoner kronor, och ägde rum över romernas huvuden. Schwartz har också svårt att se både riktigheten och nyttan i det skuldbeläggande av det svenska folket Leissners förklaringar av romernas situation bygger på.

Vi romer tar avstånd från hennes krav på en sannings- och försoningskommitté och en massa av hennes uttalanden liksom från hennes vilja av att smutskasta det svenska folket! Vi förundrar oss också över att Leissner återkommande vill göra oss romer till offer där vi utmålas som inkompetenta och underlägsna människor, som behöver ledas av statliga svenska tjänstemän med henne i spetsen.
– Allan Schwartz

Sammantaget är det alltså intressant läsning. Dels för sitt innehåll, dels för att det antyder en hedervärd ovilja att reduceras till ressentimentfyllda offer, dels för att det rör sig om en minoritet som bryter med den Nya Klassen och dess politiskt korrekta projekt och verklighetsbeskrivningar. Munter läsning är det också när Schwartz ber Leissner att ”släppa greppet om oss romer”.

Schwartz artikel: Leissner utmålar oss romer som underlägsna

Samtidigt kan man fråga sig hur en politik kan utformas som varken leder till Leissners dialektik av hjälplösa offer och skurkaktiga svenskar, eller till marknadsliberalismens nivellerande individualism och de konflikter som följer i dess spår. En sådan politik kan vara av intresse för de romer som både vill vara en folkgrupp bland andra europeiska folkgrupper, och behålla det bästa av sina traditioner och sin identitet. Konturerna av en sådan politik skisseras av den franske tänkaren Alain de Benoist, som bland annat tas upp i följande inlägg:

de Benoist om identitet
de Benoist och den nya sociala frågan

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.