Vågorna går höga kring folkpartiets Camilla Lindbergs upprörande uttalanden i sin polisanmälan, upprättad efter att en man stulit hennes plånbok. Vid närmare granskning av tidningsmaterialet börjar det stå klart vilket idioternas inbördeskrig detta är fråga om.
Jag brukar inte skriva så mycket om dagsaktuella frågor, men idag blir det ofrånkomligt. Aftonbladet har vunnit, och tvingar mig att kommentera den senaste tidningsankan. Det handlar alltså om Camilla Lindbergs polisanmälan av en man, som möjligen var muslim, som stulit hennes plånbok.
Vi börjar med anmälan i sig, och hur den motiveras. I polisanmälan står det att "personen som tagit den [plånboken] är muslim och [har] tagit den bara för att Camilla är judinna". Dyker vi sedan in i en av Aftonbladets artiklar om saken får vi veta att det för det första varit "ett skämt", och för det andra att hon haft en diskussion med mannen, om att man som folkpartist är ganska "pro Israel". Där har vi i alla fall vår första idiot Camilla, som sitter i Riksdagen, borde veta att man aldrig skämtar om minoriteter. Hon borde också veta att det inte räcker med att hävda sig vara en minoritet själv för att komma undan med dylikt. Visa upp ditt utländska pass eller foton från din senaste "sexfest", eller vet hut och håll käft. Du ska inte uttala dig om förtryckta grupper, vare sig på skoj elller på allvar, om det inte är för att be om ursäkt. Igen, och igen, och igen. Det borde Lindberg förstå hon har väl träffat sina kollegor i riksdagen, och säkert läst åtminstone en stund på universitet.
Vidare till nästa grupp idioter Aftonbladet. Bortsett från att man, tillsammans med övrig press, blåser upp det hela till vanvettiga proportioner, ställer man också följande fråga: tycker du verkligen att alla muslimer är tjuvar? Ingenstans i Lindbergs anmälan, vare sig den var ett skämt eller det mest blodiga allvar, finns något som ens avlägset skulle tyda på detta. Och jo, liksom alla andra vet jag att Aftonbladet inte är en riktig tidning, utan toalettpapper för människor med en intellektuell förmåga på nivå flaska. Men någonstans måste ändå gränsen gå, och med denna fråga gick man definitivt över den (om man inte gjort det redan genom att ta upp smörjan till diskussion).
Sedan kommer nästa kort. Iman Abd al Haqq Kielan låter meddela att polisanmälan är ett "rasistiskt påhopp". Hur kan man utnämna "en femtedel av mänskligheten till tjuvar", undrar han. Ja, det kan man ju fråga sig – inte genom att säga att en specifik individ stulit en plånbok och varit muslim, i alla fall. Så utnämner man ingen femtedel till någonting. Frågan kommer hur som helst att "diskuteras i en referensgrupp hos diskrimineringsombudsmannen, DO", men vi får också veta att hur det går med det beror på "vad hon [Lindberg] kommer att säga framöver". Om vi struntar i den diskreta utpressningen, är det fascinerande hur mycket troll det gått i ordet "rasism" under de senaste trettio åren. Att ge sig på en religion är inte rasism, och kan aldrig vara. Det kan möjligen vara dumt, osakligt eller fånigt (jfr Förbundet Humanisterna och deras debila rappakalja), men det är inte rasism, för religion är (åtminstone i dagsläget) bara löst knuten till etnicitet. Vet inte Imamen det, eller menar han att DNA-struktur och hudfärg förändras i och med att man konverterar? I så fall kan jag meddela herr Leif Karlsson att så inte alls är fallet man ser tämligen likadan ut även efter konvertering och namnbyte. En mössa gör ingen ras.
Hur gick det hela då? Jo tjuven, om han var muslim eller inte får vi aldrig veta, han hade en enkel orsak till att ta Camillas plånbok. Han ville ha en VIP-biljett till pridefestivalen. Tydligen är det något riksdagsledamoter kan erbjuda, hopsmält som Sveriges politiska elit är med den "radikala" queeragendan, så till slut fick han det. Plånboken återlämnades, polisutredningen lades ner och varje människa med åtminstone tvåsiffrig intelligenskvot fick anledning att bli illamående vid åsynen av ett långdraget idioternas inbördeskrig.
Det finns en historia (nästan säkert en skröna) om hur en 90-talsskinhead en gång sade "jag ska flytta till ett land där det inte finns några invandrare". Utan att kommentera det lustiga i uttalandet, skulle jag vilja utveckla det: jag börjar överväga att flytta till ett land där det inte finns några folkpartister, kverulerande imamer och kanske-muslimer som snattar plånböcker för att få biljetter till statssanktionerat förargelseväckande beteende. Och inga invandrare utom jag.
Till slut handlade den här historien också om det här…
Om skribenten: Solguru
