När jag besökte Budapest i december förra året valde jag att bo på Grand Hotel Danubius på Margitön an der schönen blauen Donau mitt emellan Buda och Pest. Hotellet har en fin badanläggning och med en stillasittande höst bakom mig var det välgörande att få en något hårdare behandling av en sportmassör (no homo). Romarna ska ha blivit förtjusta i donaubäckenet inte minst på grund av de heta underjordiska källorna som varit förutsättningen för de bad som anlades på olika håll i Pannonien. Det sägs också att romarna räknade Budasidan till Europa, men Pestsidan till Asien, och att således Donau utgjorde gränsen mellan de två världsdelarna. Det torde glädja Ungerns euroasiatiska förespråkare som gärna ser att Ungern spelar en avgörande geopolitisk roll mellan öst och väst.
Att Ungern och Budapest är ett av Europas viktigaste vägkors går knappast att bestrida. Det märktes inte minst under sommaren då den massiva folkvandringen till Europa kulminerade. Rent logistikt har Ungern ett utmärkt läge. Från Ungern har jag rest med nattåg genom Slovakien till Krakow och vidare norrut genom Polen hem till Sverige. När jag bodde i München brukade jag emellanåt besöka Budapest över helgen för att på söndagen ta nattåget tillbaka västerut genom Österrike till Bayern. Då jag tågluffade på det glada 1980-talet fortsatte jag söderut genom dåvarande Jugoslavien på min väg mot Thessaloniki, Athen och den grekiska övärlden. Österut har jag nått så långt som till städerna Debrecen och Nyeregháza, men jag har ännu inte korsat gränsen till Ukraina.
Om Balaton är baddestinationen nummer ett under sommarhalvåret, så är Budapest väl värt ett besök för under den kallare delen av året om räknar sig som badentusiast. På Budasidan finns Hotell Gellért med sitt berömda inomhusbad som uppfördes i jugendstil mellan åren 1912 och 1918. Tretton mineralvattenkällor levererar hälsobringande vatten med en temperatur på mellan 27 ° C och 48 ° C. Om man är hungrig efter badet så kan jag rekommendera Margitkert étterem. När jag besökte stället för första gången kände jag inte till det, jag ville bara få mig en traditionell paprikabaserad fisksoppa till livs. Då jag började se mig omkring i lokalen upptäckte jag signerade inramade fotografier av prominenta gäster som besökt restaurangen under 1970- och 80-talet. Det var både tyska och franska politiker, prominenta statsmän som François Mitterand och de två helmutarna Schmidt och Kohl, men även Sveriges statsminister Olof Palme. På väg därifrån passerade jag en annan krog vid namn Almássy Vendéglő, och till min förtjusning såg jag att de serverade kocsonya. Eftersom soppan inte mättade mer än vad en soppa gör så beslutade jag mig för att avnjuta denna typiska vinterrätt som egentligen också är en (kött-)soppa som frusits till geléartad konsistens.
På Pestsidan dominerar det enorma Szecsenyibadet som framförallt är ett utomhusbad. Det färdigställdes för 100 år sedan, alltså några år innan Gellertbadet, och är en byggnad i nybarockstil. Många har säkert sett de bilder på äldre män som i badmössa sitter och spelar schack i de ångande utomhusbasängerna medan snön faller från skyn. Szecsenyibadet ligger strax bakom Hjältarnas torg (Hősök tere), ett av huvudstadens mest iögonfallande torg med sju monumentala ryttarstatyer som föreställer hövdingarna för de sju magyariska stammarna. Om man lagom avslappnad efter badet kan man ta en uppfriskande promenad längs Andrássyboulevarden och se om man kan få tag på en biljett till någon föreställning på statsoperan eller något lättsammare på Budapests operettteater. Sist men inte minst, om du som läsare har vägarna förbi så tveka inte att höra av dig till någon av oss här nere. Det finns alltid tid för en kopp kaffe i något av stadens kaffehus, eller ett glas pezsgő lite senare på kvällen.
Om skribenten: Patrik Ehn
