Vi har tidigare rekommenderat bloggen hbd chick, en blogg med fokus på HBD, ”Human Bio-Diversity”. När man talar om mänsklig biodiversitet och genetiska skillnader är många konditionerade att rygga tillbaka i skräck inför de rön om IQ-skillnader de innerst inne misstänker är korrekta, medan åter andra med viss skadeglädje bereder sig att sprida just sådana rön. Men HBD handlar om betydligt mer än bara IQ-skillnader, och är överlag ett spännande område.

Det delade Spanien

Ett intressant, och bitvis överraskande, exempel på detta är de studier av Spanien som hbd chick tar upp i inlägget Spain’s North-South Divide. Hon återger först studier som visar skillnader mellan norra och södra Spanien. I norr får man bättre resultat på PISA-tester, man är även rikare.

Av detta kan man dra slutsatsen att det finns genetiska skillnader mellan norra och södra Spanien. Många kan misstänka att norra Spanien bär på arvet från visigoterna, södra på arvet från morerna. Så tycks emellertid inte vara fallet, den markanta genetiska gränsen går istället mellan östra och västra Spanien.

Men en annan gräns löper mellan norra och södra Spanien, den såkallade Hajnallinjen. Norr om denna, i stora delar av Väst- och Nordeuropa, finner vi familjemönster karaktäriserade av sena äktenskap och färre barn. Vi finner också ett högre mått av exogami, alltså äktenskap mellan människor som inte var släkt. Detta kan ha underlättat framväxten av ett samhälle med högre grad av tillit och individualism, i jämförelse med samhällen där kusin- och/eller klanäktenskap är vanligare. hbd chick misstänker att arvet från morerna alltså inte främst var genetiskt i södra Spanien, utan snarare att regionen hamnade utanför Hajnallinjen.

Några tvärsäkra slutsatser levererar hon inte, men det är ett spännande exempel på mänsklig biodiversitet. Vi hittar hennes inlägg här:

hbd chick – spain’s north-south divide

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.