Den här boken utkom ursprungligen 2003. Då hette den ”Hegemony or Survival – America’s Quest for Global Dominance”. Författaren Noam Chomsky är känd som en frihetlig vänsterman. I denna bok kritiserar han globalismen, elitens strävan att skapa en världsomspännande diktatur. Som synes är fokus på USA, där Chomsky lever och verkar.
Dagens radikalhöger är emot globalismen. Men vänstern då? Det har förvisso funnits en stark, antiglobal vänster, kritisk mot turbokapitalism och imperiala strävanden. Tänk bara på Attac. Detta globaliseringskritiska nätverk grundades i Frankrike 1998 och blomstrade i Sverige i början av millenniet. Sedan har det försvunnit ur sikte. Idag tycks vänstern vara så gott som helt ombord på det projekt som heter massinvandring, utplåning av nationsgränser och upprättandet av en världsregering.
Men det finns ännu två författare på vänsterkanten som protesterar. Näringslivets globala rofferiverksamhet kritiseras av Naomi Klein (1970-), med böcker som ”No Logo” (1999) och ”Chockdoktrinen” (2007). Och en kritiker av USA:s utrikespolitik är Noam Chomsky (1928-). En av hans senare böcker är ”Hybris – USA:s strävan efter global dominans”. Har denna bok något intresse för högermänniskor, har Chomskys kritik bäring?
– – –
En sak man kan notera är att boken är drygt tio år gammal. Chomsky kritiserar USA utrikespolitik till och med Bush-eran. Sedan 2008 heter ju presidenten Barack Obama. Obama för sin del är inget helgon (q.v Libyenaffären 2011), men han har förvisso skurit ner USA:s försvar med gott och väl hälften. Och han har undvikit att intervenera i Iran och Syrien. Så möjligen har något hänt i USA:s styre. Det må vara så att den globala elitklubben med USA i spetsen nu har kapat åt sig Ukraina. Men lika obehindrat som förr kan inte USA utöva global makt.
I Chomskys bok sägs att USA är den enda globala supermakten. Det var det 2003 när boken skrevs men idag är USA inte lika starkt militärt. Halverat försvar som sagt, och arméreträtt från Irak (även om man ännu ockuperar landet med privata säkerhetsföretag). Jag skulle vilja säga att kulmen är nådd för USA:s globala vansinnespolitik. Som exempel är Ryssland, Kina och Centralasien, i form av samarbetsorganet SCO, en eurasiatisk kraft som USA är maktlöst mot.
Chomsky hävdar att fakta om USA:s härjanden undanhålls allmänheten genom att de stora mediebolagen tiger. De är ju själva med i globaliseringsspelet. Men sedan 2003 har amerikansk MSM (mainstream media) tappat tittare och nätets alternativmedia går fram. Folkopinonen har vaknat. Chomsky sätter i den aktuella boken sitt hopp till en nymornad folklig medvetenhet. Idag är den en realitet. Ett exempel på det är att interventionen i Syrien, som var på väg i augusti-september 2013, hindrades med ljudliga protester på nätet och i västvärldens huvudstäder. Detta var ett avgörande ögonblicket för den nya tidsandans realisering. Antiglobalismen gör skillnad.
– – –
Enligt Wille Olsson (Nyheter från Nicaragua, 1/2005 [pdf]) är Chomsky bannlyst från USA:s etablerade media. I Sverige ges han ut av Ordfront förlag, ett något mindre förlag. Jag har förutom detta Nicaraguablad inte hittat några recensioner i svensk media av Chomskys bok. Så även om Chomsky är en etablerad författare så är han i något av en gråzon. Den globalistiska eliten ogillar definitivt sådan här kritik. Enligt Olosson klassar Chomsky USA:s näringsliv som ”statskorporativ merkantilism”. Det är en bra term för att visa hur näringslivet är i maskopi med statsmakten.
Chomsky skildrar i sin bok USA:s globala maktsträvan mellan 1945 och 2003. Här redovisas de folkmordsmetoder man använt i Latinamerika, Asien och Mellanöstern. Direkt intervention med massiva bombkampanjer var det frågan om i Vietnam, Jugoslavien, Afghanistan och Irak; detta får vi aldrig glömma. Och en sådan som Chomsky är en garant för det. Med Irak 2003 som exempel hävdar han att USA är en imperial erövringsmaskin med näringsliv och politik i symbios.
– – –
Chomsky är vänster och han går väl hem inom akademin så där lagom. Men alldeles mainstream är han inte. Han var tidigt ute med att kritisera den officiella versionen av 9/11. Ännu 2003 var det inte alla intellektuella som vågade säga rätt upp och ner att USA är en brutal Leviatan som anfaller stater i parti och minut, slukar dem och inordnar dem i sitt imperium. Nej minsann, då rasade ju ”kriget mot terrorismen”…! Sedan dess har USA:s varumärke skamfilats mycket, men något allmänt avståndstagande mot USA och globalism förekommer ännu inte i MSM. Därför har Chomsky sitt värde som systemkritiker och välinformed antiglobalist.
Chomsky är från början lingvist, inte statsvetare. Beläggen han ger i sin bok kan vara åt det journalistiska hållet. Och tonen i hans böcker kan ibland vara sarkastisk och frän. Han är förstås en kringsynt östkusts-akademiker, det är ingen rännstensjournalistik detta. Men att Chomsky är medveten om ondskan i USA:s utrikespolitik är lika sant. Därav det något vassa tonläget. Ska man tampas med draken måste man vässa svärdet. Chomsky har förstått det. Tidigare utrikespolitiska böcker av hans penna är ”Skurkstater – den starkares rätt i världspolitiken” (2001), ”11/9” (2001) och ”Man kan inte mörda historien” (1995).
.
Relaterat
Oskorei: Noam Chomsky och systemet
Oskorei om Naomi Kleins Chockdoktrinen
Galaxen: Det amerikanska imperiets uppgång och fall
Galaxen: Kina och Ryssland samarbetar i SCO
Galaxen: Ett inlägg från 2013 om USA:s utrikespolitik
.
Om skribenten: Lennart Svensson
