Bland Tolkiens utgivning finner man bland annat en finurlig barnbok, baserad på brev från tomten till de unga barnen i familjen Tolkien. Det är en rolig historia.
I J.R.R. Tolkiens breda produktion finns ett otal mer eller mindre kända verk. Sagan om Ringen-triologin har exploderat gång på gång in i det allmänna medvetandet, nu senast med filmtriologin regisserad av Peter Jacksson. Vid sidan av triologin, och anknytande sagan Bilbo (The Hobbit) finns en uppsjö av bakgrundsmytologi som Silmarillion, för att inte ta upp alla fragment som mer eller mindre välgrundat bevarats och utgivits till eftervärldens fromma.
En av de minst kända produkterna av Tolkiens penna är utan tvivel Breven från Jultomten (The Father Christmas Letters). Här handlar det egentligen inte om någon bok, utan om en serie brev som, med Tomten själv som avsändare, skickades till Tolkiens barn från att hans förste son var tre år, tills det att hans yngsta barn nådde de övre tonåren. Breven skrevs med medvetet darrig handstil, och levererades vanligen på något effektfullt sätt med till exempel ett fotavtryck i snö bredvid brevet. Utöver själva breven medföljde även teckningar i varierande stil, som illustrerade det händelserika livet på Nordpolen.
Det handlar givetvis om barnberättelser och inte om stor litteratur – Åke Ohlmarks, som översatt boken till svenska, tog senare våldsamt avstånd från utgivningen – men den är allt annat än charmlös. Tolkiens språk är underfundigt, och de många undertrådar som trots allt löper mellan breven och skapar ett slags handling, är långt ifrån okomplicerade.
Tomten kämpar med att få klart julklappar, hantera sin bångstyrige och klumpige isbjörnsvän och inte minst bekämpa de illvilliga små odjur som ständigt försöker sabotera julstämningen. Vissa år blir det riktigt dramatiskt med regelrätta fältslag, och vid åtminstone ett tillfälle måste själva nordpolen (the north pole – en billig ordvits av ett slag alla landets äkta pappor torde uppskatta) repareras efter att den gått av på mitten.
Denna sammanställning av brev har faktiskt förvånansvärt mycket av en Tolkien man kan känna igen i sig – inte minst genom språket. Den övergripande stämningen påminner lite om den som infinner sig vid läsningen av Bilbo, även om det märks än tydligare här att målgruppen är barn (Tolkiens egna, i detta fall). Den kostar oftast en slant, i varje fall den svenska utgåvan, men både för Tolkienentusiaster och den som helt enkelt vill ha en bok att läsa högt för egna eller andras småttingar, är det väl spenderade pengar.
Relaterat:
Oskorei: Sagan om Ringen och traditionalismen
Om skribenten: Solguru
