Årsskiftet började med en smäll, och i sin kamp för att stävja folkvett och intolerans lyckades Aftonbladets grävande journalister finna rätt på ett riktigt scoop. Nazister tänkte angripa riksdagen! Exakt hur det förhöll sig med den saken vet vi nu.
På självaste julafton förra året kunde vi läsa i Aftonbladet om hur ett attentat planerats av en icke namngiven nazistgrupp. Tanken var att angripa riksdagen och skjuta statsministern. Man hade redan tillgång till raketgevär, men skulle genom en djärv kupp finansiera ytterligare vapeninköp.
Kalla kårar
Själv kände jag först en kall kår när jag läste början på Aftonbladets artikel: tänk om det faktiskt finns folk i det här landet som är så efterblivna att de tänker öppna eld mot statsministern och riksdagen i någon förvirrad, men dock ”högervriden”, politisk åskådnings namn?
Konsekvenserna vore oöverskådliga – om inte nya lagar, så åtminstone en brutal mediehysteri och en återgång till 90-talsnivå på debatten kring några av vår tids viktigaste frågor. Vidare visioner flackade för min blick: Artister mot nazister, uppsving för våldsvänstern, böcker av Geilert Tamas om hur man bidrar direkt till folkmord genom att vara släkt med någon som funderar på att rösta på Sverigedemokraterna. Aschbergarna och Daniel Poohl, mångkulturår och nollrasism på alla TV-kanaler. Obligatorisk Stieg Larsson-läsning i skolorna, ensam vigsel- och jordfästningsrätt åt Forum för Levande Historia.
Hemska tider stundade.
Den naziterroristiska skyltstölden
Sedan gick min oro mer eller mindre över, när jag såg hur dådet skulle finansieras. Aftonbladet visste meddela att hela denna historia var sammankopplad med stölden av Arbeit Macht Frei-skylten från ett av koncentrationslägren i polska Auschwitz. Nog så logiskt: eftersom det hela var ett nazistattentat, kunde man ju inte gärna finansiera det hela på annat sätt än genom ett nazistdåd. Alltså hade man försökt stjäla den berömda skylten – trots att hela världens säkerhetspolis visste att kuppen ifråga utförts av en polack och hade noll och inga politiska kopplingar, menade sig Aftonbladet veta bättre.
Det hela kändes genast mindre oroväckande, eftersom vem som helst med fler än åtta popcorn kvar i påsen givetvis omedelbart begrep att historien till största delen var ett fabrikat. Eftersom min erfarenhet av svensk media överlag är att man väljer att vinkla och fördölja, snarare än blåljuga på ett så rekordkorkat sätt, kvarstod viss osäkerhet. Om Aftonbladet skulle hitta på rakt av, kunde man väl rimligen komma på något bättre? Media måste väl vara mediatränad? Det hela framstod trots allt som lite av ett mysterium.
Tidigare idag fick gåtan sin lösning, och spänningen släppte. Gamle ”nazistavhopparen” Anders Högström dök upp i Aftonbladet och ”talade ut”. Faran var över.
Exit trovärdighet
Exakt hur rolig historien var hade jag dock inte kunnat ana – det fick anstå tills politikerbloggen slutligen klippte till och avslöjade exakt hur det förhöll sig. Visserligen hade Högström mycket riktigt lyckats lura någon polack att lägga beslag på skylten, men någon terroristcell var det givetvis inte fråga om. Att några vilda nazister av 90-talsmodell skulle ha velat försöka sig på statskupp och dödsterror med Gaygala-pristagaren och Exit-medarbetaren Högström i förarsätet är förstås i sig fullständigt befängt, men nu är det alltså bekräftat att historien är en mediaanka av pyramidala proportioner. Föga överraskande har Högström, som till på köpet tycks ha blivit halvt om halvt omyndigförklarad, diktat ihop hela scenariot.
Aftonbladet har som bekant redan tidigare inte bara trampat, utan formligen dansat Temani, i klaveret när kampen mot högerextremismen förts via nyhetsrapporteringen snarare än ledarsidan. Tidigare lät man en journalist betala pengar till några folkölsstinna unga Hitlerfans för att dessa skulle posera ariskt med skjutvapen utanför diverse värdelösa kändisars dörrar. Ändamålet helgar medlen, som jesuiternas motto inte lyder.
Bättre julläsning..?
Den här gången lovar och svär dock nye chefsredaktören Helin att man inte betalat några pengar till Högström, utan helt enkelt låtit honom tillhandahålla sitt narcissistiska joller pro bono. Fan tro’t, men det spelar förstås ingen roll. Det befängda är att vad som borde vara tränade journalister tydligen valt att ta byfånen på allvar – om det sedan skett av illvilja eller för att de själva är byfånar är upp till var och en att bedöma. Förhoppningsvis får hela historien människor att fortsättningsvis skaffa vettigare lektyr att läsa efter paketutdelningen än Aftonbladet – visst finns Kronblom fortfarande som jultidning?
God fortsättning på er.