Mona Sahlin tycker sig ha en stark ställning, får vi reda på idag, och det blir plötsligt pinsamt uppenbart att det forna arbetarpartiet tappat sin sista skruv.
Socialdemokratin har ägnat de senaste decennierna åt att sticka huvudet i sanden vad gäller alla allvarliga problem man ställt till med. Det behöver vi inte ens tjata om. Nu verkar det dock som om strategin har slagit bakut, och man slutligen inte ens har vett att slå vakt om, eller rättare sagt försöka återskapa, sin egen maktposition mer. ”Min ställning är stark”, trumpeter Mona Sahlin i Svenska Dagbladet. Låt vara att tidningen valt uttalandet som rubrik, just för att det i kontrast med de senaste opinionsmätningarna blir så löjligt. Men såvida inte reportern fabricerat uttalandet, såvida hon faktiskt sagt något så fantastiskt verklighetsfrämmande, är det uppenbart att sista skruven har lossnat hos det en gång enväldiga partiet.
Efter att Mona Sahlin som nytillträdd partiledare menade att homoäktenskap och vindkraft var de viktigaste punkterna på partiprogrammet är nog ingen överraskad över att intresset för socialdemokraterna falnat betydligt. Vidare misstag, inte minst totalsamarbetet med byfånarna i miljöpartiet och vänstern torde ha förvärrat hennes situation ytterligare. Lägger man till detta hennes arrogans, och numera uppenbarligen också ett allt mer begränsat grepp om verkligheten, ser det mörkt ut för (s).
Mona har ett rejält bloggstöd (en ”obehaglig bloggsvans”, måhända?) som försvarar henne. Kanske inte in i döden, men väl in i det största politiska fiaskot i mannaminne. De är främst upprörda över att Svenska Dagbladet valt en så ful bild. Stödet kommer från breda, folkliga representanter som ”HBT-sossen”, som låter meddela att Mona Sahlin faktiskt är stark. Visst – och imorgon kommer jag att erbjudas plats som kolumnist på Aftonbladet.
Det är i vilket fall bra – fortsätt tro att allt är i sin ordning. Om effekterna för socialdemokratin blir desamma som er tidigare politik tenderat bli för Sverige kan vi räkna med att ert i dagsläget helt poänglösa parti försvinner som politisk makt inom inte allt för många decennier.
One down, six to go.
Detta var en myt. Tills idag.