Ett utmärkande drag i det traditionella samhället var skiljelinjen mellan kvalitet och kvantitet. Delvis kan detta kopplas till heder och skam. Det ansågs hedersamt att sträva efter ärlighet i beteendet och god kvalitet på de saker man producerade, medan det motsatta ansågs skamfyllt. Om en handlare förr fuskade med maten, t ex genom att spä ut mjöl, kunde det leda till att han doppades i tjära och fjädrar; idag är merparten av födan så urlakad på naturliga näringsämnen att industrin måste tillsätta diverse kemikalier, varav en del är cancerogena.
Under veckan som gått har Dokument utifrån och Kunskapskanalen (SVT) flera gånger sänt dokumentären "Glödlampskonspirationen" (länk till filmen här).
Den ger en avslöjande bild av det fusk som präglar det mesta av det som produceras i den senmoderna eran. I dokumentären tillämpas begreppet "planerat åldrande" för att visa hur vitvaror och andra vardagliga prylar medvetet görs sämre än vad de borde vara. Bl a förses varor med chip som får dem att sluta fungera efter ett visst antal användningar eller år.
Greppet med storskaligt fusk spåras till 1900-talets första hälft. Edisons glödlampa från 1800-talets slutskede utvecklades snart till att kunna hålla i några tusen timmar. De stora producenterna ogillade dock utvecklingen eftersom det snart skulle leda till lampor som höll i åratal. Vilket i sin tur skulle leda till minskad profit. Företagsledarna träffades och bestämde att lamporna bara skulle hålla ca 1000 timmar. Så har det i stort sett varit sedan dess.
Ett annat exempel gäller nylonstrumpan som till kvinnors stora glädje utvecklades för att kunna hålla ett helt liv. Detta skulle inledningsvis skjuta fart på försäljningen men snart skulle den ju dala. Därför gjordes strumpor som snabbt maskade sig. Och så ser det ut, vara efter vara görs för att fylla sin funktion i slit- och slängsamhället.
I filmen intervjuas forskare som kopplar detta till marknadsekonomins krav på "tillväxt". Om allt höll bra kvalitet skulle färre arbetstillfällen skapas. Med stigande arbetslöshet skulle konsumtionen såväl som tillväxten minska. Omvänt skapar dålig kvalitet fler arbeten vilket upprätthåller konsumtionen och tillväxten. När Östtyskland presenterade en lampa som skulle hålla i 25 år fick man från sina kolleger i väst den retoriska frågan: Vill ni göra oss arbetslösa? Logiskt så det förslår.
Den knappt timslånga filmen lyckas även få med den nämnda konsumtionens negativa inverkan på miljön. Världens resurser är ändliga. Tillväxt via materiella ting kommer alltså inte att kunna fortgå hur länge som helst, konstaterade en professor i filmen. En vidareutveckling av detta resonemang: en stor del av de prylar som produceras – för att snart kasseras och brännas till partiklar som går ut i jord, luft och vattensystem – innebär en enorm belastning på jordens ekosystem och i förlängningen också människan. Hormonstörningar, minskad fertilitet, cancer, etc, har brett ut sig i rasande fart den senaste 50-årsperioden.
Några löpsedlar eller diskussioner har dokumentären inte skapat. En talande tystnad har rått. Detta kan tolkas som att ingen vågar röra vid frågan eftersom det skulle kunna rubba hela det nuvarande systemet. I det ljuset bör själva visandet av den här dokumentären betraktas närmast som revolutionerande. Den, tillsammans med mycket annat som sker just nu, ger en vink om att en förändring är i stundande.
Om skribenten: Järven
