Nyzeeländske Kerry Bolton har tidigare bland annat skrivit läsvärda Revolution From Above, där han följde kopplingarna mellan kapitalstarka intressen och olika grenar av 1900-talets vänster. Bland annat visade det sig att storkapitalets stiftelser ihop med det blivande CIA försörjde Frankfurtskolans medlemmar under den amerikanska exilen, liksom att Marcuse sponsrades av Rockefeller Foundation för att skriva både One-Dimensional Man och Eros and Civilisation. Bolton är en man av den genuina högern och citerar både Spengler och Evola, hans perspektiv på samhälle och historia följer naturligt av det. Hans nya verk, massiva Perversion of Normality, kompletterar Revolution From Above genom att följa hur elitgruppers och ”radikalers” överlappande intressen lett till sådant som ”mångfald” och dekonstruktion av kärnfamiljen.
Boltons verk är väl researchat, han ”följer pengarna” och kan visa hur finansiellt involverade kapital och djupstat varit i allt från ”F-skalan” och Kinseys forskning till Marcuses böcker och Planned Parenthood. När Gunnar Myrdal skrev An American Dilemma var det med fondpengar bland annat från Carnegie, när Margaret Mead skrev The Coming of Age in Samoa var Rockefeller med som finansiär. Rockefellerfonden sponsrade även Kinseys sexologiska forskning, liksom alltså Marcuse och många andra. Detta till den grad att Bolton, sannolikt helt korrekt, skriver att fonder som Rockefeller varit med och styrt amerikansk sociologis utveckling. Återkommande är att den forskning som finansierats på olika vis underminerat, utmanat, demoniserat och angripit det Erich Fromm kallade ”primary ties”. Sådana ”primära band” är bland annat familjen, traditionell moral, religion och nation. Att storkapitalet haft ett intresse i att lösa upp sådana band och ersätta dem med atomiserade konsumenter är i grunden föga förvånande. Så inte heller att de betraktat ”radikaler” som Marcuse med flera som i grunden ofarliga för dem.
Ett intressant tema i Perversion är en konflikt inom vänstern Bolton identifierar, mellan sovjettrogen och antisovjetisk vänster. Rockefeller med flera stiftelser finansierade och gynnade en antisovjetisk vänster, inte bara av geopolitiska skäl. Samtidigt framstår den sovjetiska vänstern i flera avseenden som mer konservativ än den fondanknutna, det gäller bland annat synen på familjen och familjeplanering. Vi får veta att Planned Parenthoods grundare Margaret Sanger kände inte bara anarkister som Emma Goldman och Alexander Berkman utan även kapitalister som Carnegie och Rockefeller. Intresset för familjeplanering förenade dem. Sangers Planned Parenthood grundades i den radikala vänstermiljön men fick snart betydande donationer från storkapitalet. En fråga man osökt ställer sig under läsningen är om 1900-talets idé- och vetenskapshistoria varit sig lik utan Rockefeller och andras interventioner. Hade exempelvis kritisk teori eller boasiansk antropologi varit lika utbredda?
Intressanta är även Boltons biografier över flera av de radikaler som sponsrades av storkapitalet genom olika fonder. Biografierna är korta men talande. Bland annat får vi veta att Wilhelm Reichs tankar om sexuell repression kan ha haft ett samband med en traumatisk uppväxt, där han uttryckligen fantiserade om att tvinga sin mor till sex genom att hota med att avslöja för fadern att hon var otrogen. Vi får också veta hur svagt underbyggt Meads verk om Samoa var, liksom hur nedlåtande det var mot samoanerna. Bland annat menade Mead att deras samhälle var så primitivt att det räckte med några månaders besök för att hon skulle förstå det. Coming of Age in Samoa passade dock den dåtida vänstern som hand i handske, eftersom den tycktes bevisa att västerländsk kultur och familj var repressiva och att det fanns bättre alternativ. Detta oavsett vad samoanerna ansåg om att deras komplexa samhälle framställdes som primitivt och promiskuöst.
Överhuvudtaget är Perversion of Normality ett storverk. Bolton följer en idéhistorisk miljö, från bland annat de Sade via Frankfurtskolan och Reich till vår tids offensiv mot familj, könsroller, nationer, religion et cetera. Det är en radikal idétradition där ”primary ties” betraktas som repressiva och fascistoida. Men samtidigt kopplar Bolton denna idémiljös företrädare till elitintressen, främst storkapitalet och den amerikanska djupstaten. Det har funnits många idémiljöer i vänstern, alla har inte sponsrats av storkapitalet. Bolton analyserar därför på vilka sätt just Kinsey, boasantropologen Mead med flera passat vissa elitskikts intressen. Även för den med mångårig bakgrund i vänstern är flera av sambanden nya, att så många av de tunga namnen finansierades av sina förmenta fiender inom kapital och djupstat kan framstå som förvirrande för den som betraktar Adorno, Marcuse, Kinsey, Sanger, Mead, Myrdal med flera som viktiga förkämpar för ett emancipatoriskt projekt. Mycket tyder på att samma ekonomiska relation mellan storkapital och radikaler återkommer idag vad gäller bland annat ”vithetskritik”, queerteori och annat. Vem som är den nyttiga idioten i det förhållandet är en relevant fråga.
Överhuvudtaget är boken med sina mer än 500 sidor en guldgruva. Vi får bland annat veta att studier tyder på att radikala vänsteraktivister tenderar att ha en dysfunktionell relation till sin far, medan etnisk-nationella separatister har goda familjerelationer och ser sin aktivism som något de gör för både fadern och förfäderna. Vi får också veta att Marcuses starkare sidor bottnade i det han lärt av Heidegger under 1920- och 1930-talet (Bolton fördjupar sig inte i detta, men samma intellektuella skuld hade exempelvis Adorno och Benjamin till Ludwig Klages). Sammantaget är det en faktaspäckad och spännande bok, som knyter samman till synes förvirrande händelser. Kapitalstarka intressen strävar efter att upplösa ”primary ties”, och de har nära band med stora delar av de ”radikala” miljöerna. För att försvara de band som bland annat Jung såg som nödvändiga för att vi ska vara människor behövs det både folkliga motrörelser, alltså populism, och genuina högerperspektiv. Bolton introducerar flera sådana, bland annat Spengler, Evola och Jung, i boken. De visar på ett tydligt alternativ till den människosyn vi finner hos Reich med flera. Likaså är historieperspektivet hos den genuina högern användbart, med dess fokus på eliter som drivande. Bolton förenar i sin historieskrivning idealism, materialism och en portion antropologi. Boken rekommenderas kort sagt varmt.
Vi införskaffar The Perversion of Normality bland annat här: Arktos