Mohamed Omar har de senaste åren gått från att vara av etablissemanget uppburen poet via systemkritisk islamist till fullfjädrad nörd i ordets bästa betydelse. Den sistnämnda omarska inkarnationen framstår som den mest autentiska och även den friaste, det är tydligt att han trivs med att skriva om allt från fezens filosofi och upsaliensiska studenttraditioner till serietidningar och gamla rollspel.

Omar rör sig i hög grad i sfären mellan svensk nörd och anglofil gentleman, med mer än ett litet inslag av mystiker. Detsamma gäller hans litterära skapelse, professor Frans Stenberg, huvudpersonen i Professor Frans Stenberg och det stulna gudahuvudet. Här förenas ett flertal av de teman vi kommit att förknippa med Mohamed. Så utspelar det sig i Uppsala och dess traditionsrika studentvärld, i likhet med dessa studenttraditioner finns en stark koppling till det förflutna. I berättelsen kommer detta till uttryck inte minst genom de gamla gaslyktor som lyser upp staden (och för tankarna till det gamla spelsupplementet Cthulhu by Gaslight). Huvudpersonen är professor i egyptologi, en excentrisk sådan vilken för tankarna till Sherlock Holmes. Han klär sig som på 1920-talet, uppskattar finkultur och klär sig i fez. Hans unge hjälpreda Henning är en mer modern nörd, intresserad av Star Wars och brädspel.

Dessa båda kommer ett makabert mysterium på spåren när Stenbergs företrädare på professorsstolen inte bara mördas, utan även förlorar huvudet. Upphittade ledtrådar antyder kopplingar till uråldriga egyptiska kulter, och professor Stenberg måste vända sig till universitetet i Arkham för att kunna lösa fallet. Den i H.P. Lovecrafts fasansfulla Cthulhumytos initierade anar här att även Lovecraft varit en inspirationskälla.

Sammantaget är det hela en intressant och rolig berättelse. Spelet mellan Stenberg och Henning är det i mina ögon mest underhållande, kontrasten mellan dessa båda kommer bland annat till uttryck när Stenberg chockad spärrar upp ögonen då Henning använder en särskilt rar bok som bricka. Helgerån! Samspelet för tankarna till det mellan Holmes och Watson, och Omar hanterar det på ett föredömligt vis, samtidigt roligt och trovärdigt.

Den miljö som målas upp är också fascinerande och gotisk, sannolikt är valet av universitetsvärlden effektivt. Det är på många sätt en värld i sig, i Uppsala dessutom med en lång och potentiellt mystisk historia. Det hela känns som en första berättelse, miljön och karaktärerna lämpar sig för fortsättningar. Förhoppningsvis även längre sådana, då denna första novell är i kortaste laget. För den som uppskattar de ovan nämnda ämnena, och Omars goda berättarkonst, är det i varje fall en god bekantskap och definitivt värt sitt pris. Det behövs mer svensk fantastik med gotiska övertoner i mystisk universitetsmiljö.

Vi beställer novellen på Omars hemsida här:

Professor Frans Stenberg och det stulna gudahuvudet ute nu!

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.