H.P. Lovecraft är en av vår tids mest givande författare, han har på flera sätt påverkat populärkulturen med sitt mytos. Han var också antiliberal, och företrädde flera av de ståndpunkter som hör hemma i den sanna högern. Lovecraft är kort sagt en av mina favoritförfattare.

De senaste åren har Hastur Förlag gjort en kulturgärning genom att översätta flera av skräckens klassiker, inklusive Machen, Meyrink, Ewers och Lovecraft (vi ser just nu fram mot utgivningen av greve Stanislaus Eric Stenbock). Bland dessa små pärlor finner vi även Medusas hår och andra skräckberättelser. Dessa berättelser är exempel på de många samarbeten Lovecraft hade med andra författare, i många fall skrev han i princip hela berättelsen. En av dessa författare var Zealia Bishop, som Lovecraft hjälpte med tre noveller. Dessa är nu utgivna på svenska.

Det rör sig om klassiska Lovecraftnoveller, med en given plats i hans mytos. I Yigs förbannelse stöter vi på en uråldrig ormgud, i De underjordiska stiftar vi nära bekantskap med det underjordiska K’n-yan och Lovecrafts detaljerade skildring av en civilisation i långt gången dekadens. Medusas hår är en klassisk Lovecrafthistoria, där ett mörkt arv avslöjas. Novellen har beskrivits som rasistisk, men det torde idag vara känt att Lovecraft inte var politiskt korrekt och jag läser den snarare som ett ovanligt effektivt exempel på en romantisk tragedi författad av Lovecraft. Överhuvudtaget märker man Bishops inflytande i novellerna på så vis att relationen mellan människor spelar en större roll för handlingen och även är relativt väl skildrad (detta var annars inte Lovecrafts starka sida som författare).

K’n-yan

Den reaktionäre Lovecraft kommer till uttryck bland annat genom de mardrömsvisioner av en framtid där Cthulhu och ”the Great Old Ones” återvänt, ”then mankind would have become as the Great Old Ones; free and wild and beyond good and evil, with laws and morals thrown aside and all men shouting and killing and revelling in joy”. Skildringen av det underjordiska K’n-yan fungerar på samma vis som en spegel av vårt samhälle, en civilisation i förfall. K’n-yan är fortfarande teknologiskt högtstående, men människorna ägnar sin tid åt jakt på njutning. I stora arenor sker vidriga ting, samtidigt experimenterar de med svart magi och kulter som hotar att leda till deras undergång. Lovecraft noterar också att i K’n-yan ledde lika rättigheter åt alla till att massorna förlorade sina naturliga ledare, genom att de mer intelligenta istället blev en del av eliten. Familjen och könsrollerna övergav de för länge sedan. Sammantaget är det en intressant dystopi, då den ger en inblick i hur Lovecraft föreställde sig sociala och kulturella dekadensmekanismer.

Medusas hår är kort sagt en riktigt bra novellsamling, inte minst för den som redan är bekant med Lovecraft.

Relaterat

Lennart Svensson – Lovecraft på svenska
H.P. Lovecraft – Självbiografiskt
H.P. Lovecraft och hans mardrömmar
HP Lovecraft – Mot världen, mot livet
H.P. Lovecraft – Supernatural Horror in Literature
H.P. Lovecraft och hans antimodernism
H.P. Lovecraft och hans mytos
Clark Ashton Smith

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.